Bright 2017

Action Fantasy
USA
117 MIN
Engelska
Bright poster

Synopsis

En osannolik polisduo, en människa och en orch, arbetar dygnet runt för att hålla staden säker från mörka krafter och en underlig underjordisk värld fylld av gängvåld.
Ditt betyg
2.8 av 132 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Viktor Jerner

21 december 2017 | 01:00

Fantasy möter skitig polisaction i ambitiös storsatsning

Regissören David Ayer och manusförfattaren Max Landis kombinerar två till synes motsatta och inkompatibla världar i Netflixs nya originalfilm, till väldigt ojämnt resultat.
Redan när titelsekvensen rullar inser man att David Ayer i "Bright" presenterar en alternativ värld som vi aldrig har sett tidigare. De skitiga och våldsamma delarna av Los Angeles känner vi igen, men skillnaden är att de utöver människor befolkas av allt från orcher och alver till drakar och kentaurer. Feer som käkar upp fågelmaten, stridigheter mellan raserna och personer som illegalt använder magi tillhör vardagsproblemen.
 
Mitt i den här världen försöker polisen Daryl Ward (Will Smith) långsamt återgå till tjänst efter en våldsam incident som nästan kostade honom livet. Samtidigt brottas han med en dysfunktionell relation med sin arbetspartner, den mobbade och utfrysta orchen Jakoby som ständigt påminns om att han är den första och enda av sitt slag inom LAPD. Tillsammans kastas de via en rutinutryckning in i ett äventyr kantat av livsfarliga trollstavar, korruption och mordiska alver (ledda av Noomi Rapace) som försöker locka tillbaka "mörkrets herre".
 
Redan på pappret låter det här som ett kul upplägg och som Netflixs första riktigt stora "blockbuster" får jag ändå säga att "Bright" gör sitt jobb. Hela speltiden igenom bjuder den på fartfylld, actionpackad och lagom banal "buddy cop"-underhållning som förmodligen kommer gå hem som ett avslappnande fredagsnöje hos många, men egentligen tror jag att David Ayer och manusförfattaren Max Landis har siktet riktat en bra bit högre än så. 
 
Det märks nämligen att de försöker använda fantasykonceptet för att säga något om vår verklighets rasism, xenofobi, klassmotsättningar (orcherna är fattiga och kriminella och alverna lever i polerad rikedom) och socioekonomiska problem. Det är en smått briljant idé, men det hamnar snabbt i bakgrunden. Exempelvis närmar sig filmen stundtals någon sorts fascinerande kommentar kring att Jakoby har hamnat utanför båda sina grupper, då han inte accepteras av människorna han jobbar med men samtidigt ses som en "förrädare" av orcherna, men där skrapas det bara på ytan.
 
Landis manus är packat till bredden med ostiga oneliners – varav hälften landar bra och hälften faller ekande platt – och "gangsta"-slang som snabbt tydliggör varför Ayer drogs till det här materialet. Ibland lyckas han hitta balans i machostämningen som han tycks attraheras av, som i fallet med "End of Watch", men ibland slår det över i ren parodi á la tågkraschen"Sabotage". "Bright" hamnar någonstans mitt emellan och håller sig mestadels på rätt sida, men ibland faller den över och skämskudden plockas fram. 
 
Att sätta Will Smith i huvudrollen är ett glasklart val från ett kommersiellt perspektiv, men kreativt kör han sin vanliga charm-shtick och går mest på autopilot. Med andra ord; han spelar i princip sig själv. Filmens enskilt starkaste komponent är tveklöst Joel Edgerton, som trots flera lager mask och smink (världsklass!) skapar en oerhört sympatisk karaktär som man verkligen känner med och vill veta mer om. Lucy Fry i rollen som Tikka, en alv som får en central roll i berättelsen, imponerar också. 
 
Filmen har även en del oväntat snyggt korograferad action, särskilt bitarna med Leilah (Noomi Rapace) och hennes gäng ninja-alver, som jag blev positivt överraskad av. Den innovativa översättningen av klassisk fantasymytologi in i vår samtid gillade jag också, med fyndiga små referenser som strösslas ut här och där. En mysig orchisk kärleksballad låter som blytung death metal i en människas öron, självklart.  
 
Sammanfattningsvis levererar "Bright" det som den behöver leverera, den är lättsam och avslappnad och öppnar upp för en potentiell fortsättning på berättelsen (med fokus på Jakoby, förhoppningsvis). Den bjuder på en hyggligt njutbar stund i vardagsrumssoffan, men imorgon kommer jag ha glömt bort den. 
| 21 december 2017 01:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (4)
1
Skräp. Som om en direkt-på-DVD-rulle samlat alla B-filmsklyschor tillgängliga och injicerat lite illa kombinerad science fiction och samhällssatir. Skämskudde fram, speciellt när Noomi Rapaces parodiskurk dyker upp.
Läs mer
4
Det var inget storslaget manus direkt och jag som kristen är inte överförtjust när människan tycks ha blandats genetiskt med både djur och insekter. Det är inte pga ingenting som antikrist förknippas med mytiska grekiska odjur, så att ni vet. Jag gillar inte heller hur dessa monster ska framhållas som "schyssta egentligen" och att avskyn inför dem är som rasism. Det är inte som rasism att avsky såna här onaturliga varelser. Det står i Bibeln att dessa varelser är onda och onda enbart. Det har sin förklaring i att deras ande är demonisk. Ja jag orkar inte gå igenom allt det här just nu. I övrigt så älskar jag såna här filmer, särskilt de som är välgjorda, och det är den här. Manuset var inte det bästa, men den är som gjord för både uppföljning och "prequel" eller vad det heter - en film där man får se vad som hände innan första filmen, och jag hoppas verkligen att de gör uppföljning. Därför sätter jag en fyra på den här filmen. Filmen i sig är egentligen bara värd en trea, men jag vill se mer.
Läs mer
2
Ingen som tänker på hur Ninja alverna klarar att slå ett helt SWAT team utan problem men inte klarar tre medelmåttiga figurer? Lyften gick ur mig där och jag började tappa intresse.
Läs mer
Visa fler
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu