Lilla Spöket Laban fortsätter att fascinera. Det småfnissas och roar i en film som har långt större betydelse än sina alltför korta 40 minuter. Bara en till?

Det griper om hjärtat i en så fyndig film. Så pass att det underliga egentligen inte är Benjamin Buttons själv, utan att ingen kommit på att filmatisera denna historia tidigare. Briljant helt enkelt.

Paris Hilton har morphat sig till hund och fått huvudrollen i en av de värsta filmerna den här sidan 2000-talet. Men med tanke på förutsättningarna fanns det kanske inte så mycket annat att vänta sig.

Det börjar med en cover på Dolly Partons ”9 to 5” i musikalisk Bollywood-version, fortsätter med rejält stentvättade penisskämt för att sedan utmynna i ett hav av fossilerade klyschor, idioti och moralkakor som borde få till och med Uwe Boll att vädra kalkon. Det här är humor, i alla fall om man frågar Mike Myers som med sin senaste film tror sig gyckla Indien och andlighet men i själva verket gör den största parodin någonsin – på sig själv.

Att årets julfilm skulle komma från Finland var väl en överraskning. Att den skulle vara så sockersöt antagligen inte. I vilket fall är tomten tillbaka i en så oglamorös skepnad som vi någonsin kommer att få se honom. Tacka och bocka för att Hollywoods patent tagit slut.

Troy och Gabriella är kära. Troy sjunger fint. Det gör Gabriella också. Nu vill de vara med i skolmusikalen. Om det här låter helt efterblivet så är det med största sannolikhet så.