Water for Elephants (2011)
Drama, Romantik
Klassiska klyschor gör ingen klassiker
Skaparna av "Water for Elephants" vill gärna sålla sig till episka kärleksklassiker som "Borta med vinden", "Casablanca" och "Titanic" men dessvärre har man tagit ut segern i förskott då konceptet ser klart bättre ut på papperet än på bioduken. Stjärnorna ser snygga ut och prövar sina mest dramatiska ansiktsuttryck men storyn är ointressant och känslorna uteblir.
Upplägget är löjligt klassiskt: en fattig man av folket spelad av populär flickidol. Vacker blondin av porslinsdocketyp spelad av kreddig skådespelerska som passar på att agera kuttersmycke innan åldern hinner ifatt. Och den tredje, onda men excentriska, äldre mannen spelad av europeisk Oscarsvinnare. Lägg till passionerad, förbjuden kärlek i dåtid och du har vårens datefilm.
Robert "Edward" Pattinson spelar Jacob (lite roligt är det), en veterinärstudent på 1920-talet som hoppar av skolan och söker sig till vägarna när hans föräldrar dör i en olycka. Han hoppar på ett tåg med en kringresande cirkus och tas efter ett buffligt mottagande under ägaren Augusts (Christoph Waltz) vingar som cirkusens veterinär. Gissa två gånger vad som händer när Jacob träffar cirkusens vackra stjärna tillika Augusts fru Marlena (Reese Witherspoon)?
Här har vi en film som helt förlitat sig på drömkombinationen av dess tre stjärnor till den grad att filmens minimala, personlighetsbefriade biroller spelas av praktiskt taget helt okända namn (så att ingen riskerar sno uppmärksamheten). Det finns inga överraskningar alls och storyn är gammal skåpmat från början till slut. Att Pattinson ger sig på en helt "vanlig" karaktär är kanske lite spännande för maniska fans av vampyrserien som ej behövs nämnas men det finns inga ambitioner att göra honom till mer än en stereotypisk, godhjärtad hjälte.
Det är förvisso orättvist. I den korta ramhistorien dundrar veteranen Hal Holbrook (som senast gjorde ett lika kort, Oscarsnominerat inhopp i "Into the Wild") in i rollen som den äldre Jacob och levererar tvelöst filmens bästa rollprestation med en klackspark. Att han spelas av den tvålfagre och ganska bleka - dock inte helt usla - Pattinson under resten av filmens två timmar är smått frustrerande. Samma gäller Witherspoon, som klätts upp och sminkats som en docka under filmen igenom och vars roll går ut på att vara vacker kvinna i nöd. Waltz är förutsägbart typecastad som en mindre intensiv lillebror till sin "Inglorious Basterds"-psykopat. Han snor således showen men Hollywood bör hitta något intressant för honom att göra innan han flyttar hem till Österrike.
Pattinsons tonåriga fans lär flockas kring den här, liksom okritiska kärlekspar sugna på en lagom trivsam mysrulle. Det är romantiskt, dramatiskt och tragiskt. Stora känslor och stråkar på det. Tyvärr är storyn och rollfigurerna för svaga för att man ska bry sig. Bara för att man drar till med klassiska klyschor så gör man ingen klassiker. Vill du se en riktigt episk cirkusfilm - hyr kultfilmen "Freaks".
