ParaNorman 2012

ParaNorman poster

Synopsis

Den missförstådde pojken Norman har förmågan att tala med de döda. För att kunna rädda sin stad från en månghundraårig förbannelse kommer han, förutom zombies, tvingas möta spöken, häxor och, kanske värst av allt: idiotiska vuxna. Men den unge spökviskaren upptäcker snart att han måste pressa sina paranormala krafter till överjordiska gränser.
Ditt betyg
3.0 av 273 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Andreas Samuelson

18 augusti 2012 | 14:01

Skräckhyllning med glimten i ögat

Laika, produktionsbolaget bakom "Coraline", levererar ännu ett animerat skräckäventyr för barn med både zombies, häxor och referenser för genreälskarna. Lite långdraget och blodfattigt men synnerligen underhållande.

Skräckgenren är praktiskt taget lika gammal som filmen själv så varför ska inte barn få ta del av denna härliga konstform. I den Tim Burton-mysiga "Coraline" sniffade man på mörkare teman även om man behöll animation och en viss barntillåtenhet för att säkra målgruppen. Här har man tagit ytterligare ett steg framåt när det gäller att kombinera rysarfars och animerad barnfilm.

Vår hjälte heter Norman (ni förstår ordvitsen...), en missförstådd och mobbad pojke som kan se och prata med döda - tänk er en mindre ängslig variant på Haley Joel Osment i "Sjätte sinnet". Hans tokiga farbror är utstött av familjen och bor på en kulle som isolerad eremit men pekar en dag ut Norman som räddare av staden precis innan han själv kolar. Snart uppdagas en förbannelse som involverar lik uppstigna från graven och en hämndlysten 1600-talshäxa med rejäla vredesutbrott.

Redan under filmbolagets logga flimrar bilden likt en dålig B-film från 70-talet (tänk Rodriguez/Tarantinos "Grindhouse") och i första bilden borrar ett skrikande våp genom en blodig hjärnhalva med sin klacksko. Det är uppenbarligen fans av genren som skapat den här glada skräckfilmshyllningen med en rejäl glimt i ögat. Filmens monster utgörs av både rara zombies, som är en aning barnvänligare än George Romeros gamla varelser, samt en häxa/ond liten flicka som för tankarna till allt från "The Ring" till "Dead Silence".

Det är med andra ord den ultimata filmupplevelsen för skräcknördar som vill gå på bio med ungarna och se annat än "Alvin & gänget del 5". Här finns ett rappt tempo, harmlösa skämt och en del fyndiga referenser. Animationen är vrålsnygg (filmen är den första stopmotion-rullen att använda 3D-färgskrivare till karaktärernas ansikten) och röstensemblen är perfekt (där pålitliga veteraner kombinerats med mer oväntade kvalitetsnamn som Casey Affleck och Anna Kendrick).

Det är en härlig, kul och söt film som särskilt lär gå hem hos yngre barn som gärna nyfiket gluttar på omslagen till barnförbjudna monsterfilmer i DVD-hyllan. Men det är ändå något som saknas - det klickar aldrig riktigt till. Filmen har väl stereotypiska karaktärer (en högljudd, svart, kvinnlig polis? Kom igen!), några onödiga sidospår, minst två slut för mycket och en obeslutsamhet vad man ska göra med alla dessa zombies. Med filmens åldersgräns är någon ordentlig blodutgjutelse utesluten vilket innebär att våra vanligtvis hjärn- och människoköttslukande varelser inte har så mycket att göra. Ett i övrigt fantastiskt initiativ som hade gynnats av fler idéer och färre 3D-effekter...

| 18 augusti 2012 14:01 |