Bad Sisters 2022-

Serien är baserad på det belgiska originalet ”Clan”, av Malin-Sarah Gozin. Historien som berättas handlar om de fem systrarna Garver, som sedan deras föräldrars bortgång, har lovat att vara där för varandra i vått och torrt. En av systrarna är gift med ärkesvinet John Paul (JP), briljant spelad av Claes Bang, som de övriga i syskonskaran fullkomligen avskyr. Så pass att de slår sina kloka huvuden ihop och börjar smida planer på hur bli kvitt kräket för gott.

 

Att kräket faktiskt också dör är inte en spoiler, då seriens första avsnitt inleds med hans begravning. Frågan som däremot kvarstår, är om någon faktiskt lyckades med bedriften att knäppa honom, och vem i så fall. Vid sidan av huvudintrigen löper även en annan, med två försäkringsagenter, tillika omaka bröder, som inte tror att JPs död var en olycka. Och de tänker inte ge sig förrän de hittat den skyldige.

 

Sharon Horgan, som också spelar den äldsta av systrarna i ”Bad Sisters”, är en av skaparna bakom. I serien är hon den ensamstående Eva, som har oturen att jobba ihop med sin illvillige svåger JP. Hennes systrar är Ursula (Eva Birthistle), en sjuksköterska med hemligheter, som JP luskat reda på för att använda emot henne. Sedan har vi Becka (Eve Hewson), en frisinnad massör, som lurats av JP, ​​och Bibi (Sarah Greene), som förlorat ena ögat efter en bilolycka med nämnda kukhuvud. Och sist men inte minst, har vi alltså JP:s egna fru, den kuvade och olyckliga Grace (Anne-Marie Duff).

 

”Bad Sisters” är väldigt bra på otroligt många håll. Historien berättas i olika tidslinjer, som är väldigt lätta att navigera emellan. Vi får växelvis följa med i nu och då, se konsekvenser och sedan förstå vad som föranledde dessa. Det känns som ett kul och passande grepp att bli presenterad pusselbitarna och sedan vara med och lägga själva pusslet. För varje bit besvaras frågor, även om nya också föds. Det här är ett mörkt drama, som ändå hela tiden har glimten i ögat. Stundvis blir det riktigt roligt och gångerna är flera då jag skrattar till högt, för att bara kort därefter gapa förfasat.

 

Manuset är välskrivet och karaktärerna mångfacetterade och lagom skruvade för att ändå kännas genuina. Det tar ett par avsnitt att helt landa i den huvudsakliga historien, då mycket tid inledningsvis går åt att presentera systrarna och deras inbördes relationer. Men när man väl glidit in på landningsbanan, rullar det på och resten blir därefter bara bättre och bättre.

 

Skådespelarna är utan undantag bra och övertygande. Samtliga systrar känns trovärdiga och jag köper deras motiv och drivkrafter till fullo. Den som dock gör starkast avtryck, på ett synnerligen hemskt, men ändå smått njutfullt sätt, är just Bang i rollen som skurken JP. Först känns karaktären nästan för vidrig, på gränsen till det karikatyriska, men när man har kommit in i historien, och lärt känna systrarna Garver, faller också JP på plats. Bang gör denna narcissistiska sopa till människa så väl att även jag börjar planera karaktärens frånfälle. Han är verkligen alla as man någonsin mött, eller har hört talas om, förkroppsligad. En mobbande mästermanipulatör med grandios självbild, som roas rejält av att orsaka oreda och olycka hos andra. JP är elak och driver verkligen alla omkring sig till bristningsgränsen och njuter sedan av deras tafatta balanserande på kanten, med ett hela tiden ytterst obehagligt flin på läpparna.

 

”Bad Sisters” är en otroligt härlig, rolig, men också dramatisk och mörk serie om en familj och hur ett ruttet stycke man, för eget snedvridet behag, förstör den. Men detta är också ett mordmysterium som är en sann fröjd att följa med i. De tio avsnitten har ett bra tempo och tydligt driv framåt, men hade eventuellt kunna bantas ner till åtta för ännu mer flyt i helheten. Men överlag är detta ett väldigt sevärt och intensivt irländskt drama, som helt klart förtjänar sina timmar i soffan. Missa inte!

 

ANNONS: Streama "Bad Sisters" på Apple TV+: gratisvecka för nya medlemmar