Det råder ingen tvekan om att ”Blodsoffer” tar ett kliv bort från den ”svenska mallen” när det kommer till kriminaldrama-serier som utspelar sig i Sverige. Jakten på diverse hemska mördare har filmatiserats otroligt många gånger, men allt som oftast flyter titlarna samman. Vi är trots allt ett relativt litet land och många av skådespelarna dyker upp gång på gång i liknande roller, så det är ju inte helt konstigt heller.
Jag ska gå in mer i detalj kring vad serien faktiskt handlar om snart, men låt mig ta en liten omväg dit först.
För några år sedan släppte Netflix tv-serien ”Young Wallander”, som utspelade sig i Sverige och hade en svensk i huvudrollen – men alla snackade brittisk engelska i serien. Det kändes inte heller som att den serien faktiskt utspelade sig här, utan det var helt enkelt som om vi såg en brittisk kriminalserie som låtsades vara svensk på något vis. Det fungerade inte riktigt för mig då.
När det kommer till ”Blodsoffer” får jag flera gånger en liknande känsla av att serien utspelar sig i något annat fiktivt och förhöjt Sverige-universum. Men den här gången älskar jag det. ”Gåsmamman” har jag tidigare lyft fram som ett annat exempel på ”överdriven” kriminalunderhållning där man uppenbarligen vetat precis vad man velat uppnå – och släppt på tyglarna för maximal dramatisk effekt. Diskbänksrealismen är inte nödvändig varje i varje svensk kriminalare helt enkelt.
Svenska poliser mördas
Vad handlar det om i just det här fallet då? Jo, ”Blodsoffer” följer mordutredaren Thomas (Jakob Oftebro) som blir ansvarig utredare för ett brutalt dubbelmord på två poliser. Mördaren kapar sina offers huvuden efter att de torterats och allt möjligt hemskt, så även om man inte visar exakt hur morden går till så bör kanske särskilt känsliga tittare hitta något annat att se.
Svenska poliser som mördas kommer givetvis resultera i särskilt omfattande utredningar. Men när Thomas inte vill riskera att sprida oro bland sina kollegor om att det kan röra sig om en seriemördare, med specifikt poliser som sin måltavla, så vänder han sig även till sin pappa för hjälp. Pappan Alfred (Peter Andersson) är en före detta kriminalutredare även han, men tvingades sluta som polis efter att ha gjort bort sig under en annan utredning.
Far och son har spenderat årtionden åt att bråka över struntsaker snarare än att någonsin prata ut med varandra. Inte helt originellt kanske, men tack vare att både Oftebro och Andersson säljer in den trasiga relationen på ett bra sätt så fungerar det ändå.
På pappret ser det kanske ut som att Oftebro i rollen som mordutredningens ledare bör få de mest spännande scenerna att arbeta med, men det är utan tvekan Andersson som har seriens mest intressanta roll. Efter att redan ha förlorat jobbet – och uppenbarligen mycket av livsglädjen i samma veva, är det en Alfred helt utan hämningar som Andersson får ta sig an. Någon som skjuter från höften, smider planer och agerar på dessa medan sonen får vara beredd att städa upp oredan vid behov. En slags självdestruktiv kemi kring deras egna relation, men kanske det enda som får utredningen att gå framåt i det tempo som behövs för att rädda liv. Båda skådespelarna säljer in den dynamiken riktigt bra – och hade man inte lyckats där hade serien fallit platt.
Britten George Kay ligger bakom serien
En förklaring till varför ”Blodsoffer” känns mer brittisk, eller överdriven, ligger med största sannolikhet i faktumet att det är George Kay som ligger bakom serien. Kay är en brittisk manusförfattare som även skapat ”Hijack” med Idris Elba, ”Misstänkt” med David Morrissey och den populära franska Netflix-serien ”Lupin”. Det här är med andra ord en snubbe som vet hur man får till en spännande thriller.
Man kan verkligen fråga sig varför Kay ville göra just en serie som utspelar sig i Sverige, men nu blev det alltså så. Ett klokt val från produktionens sida var däremot att använda sig av våra svenska skådespelare och plocka in en svensk manusförfattare att få orden att ligga rätt i mun, även fast omständigheterna i sig tillåts bli brittiskt överdrivna.
Aron Levander, som skrivit manus till två av mina favoriter när det kommer till svenska kriminalserier – nämligen ”Det som göms i snö” och ”Jordskott” – är sannolikt en stor anledning till varför Kays vision landar så bra för mig. I jämförelse med hur jag kände kring ”Young Wallander” då. Den danske ”Taboo”-regissören Kristoffer Nyholm har dessutom axlat alla fem avsnitt bakom kameran, vilket gör att alla avsnitt har samma visuella känsla genom hela säsongen.
Betar av många kriminalklyschor
När vi väl når fram till slutet av vår jakt på den hemska mördaren så har vi hunnit beta av många kriminalklyschor och vändningar i berättelsen som jag förstått är på ingång sedan länge. Men kanske tittar jag bara på lite för många filmer och tv-serier i den här genren för mitt eget bästa? Det gör därför att det blir desto viktigare att landa allt annat runtomkring på rätt sätt. Relationen mellan Alfred och Thomas exempelvis.
Alexander Abdallah, Electra Hallman, Henrik Norlén och Lisette T. Pagler levererar alla fyra minnesvärda insatser också. En återkommande grej under säsongen är hur Alfred blir retad för att han ”leker” med en modelljärnväg nu på äldre dagar. När förklaringen till varför visar sig vara mer genomtänkt och fin än jag väntat mig, så får det mig ändå att uppskatta hur allt – från litet till stort – knyts ihop på slutet.
För att vara något av en överdriven kriminalare där vissa poliser kan göra lite vad man vill… och någon som Alfred kan komma och gå lite hur som helst utan att någon märker det. Så råder det ingen tvekan om att jag blivit genuint underhållen från början till slut av ”Blodsoffer”. Jag ser mer än gärna att Kay kommer tillbaka till Sverige och ger oss fler spännande fall att lösa i framtiden.
Snabbfakta om ”Blodsoffer”
Skapad av: George Kay
Medverkande: Jakob Oftebro, Peter Andersson, Alexander Abdallah, Henrik Norlén.
Genre: Kriminaldrama, thriller
Längd: 5 avsnitt
Premiär: 20 augusti
Visas på: Netflix
Betyg: 3 av 5
Läs också: 8 bästa tv-serierna i augusti – sommarens sista stora premiärer!
Läs också: Glöm ”Harry Hole” – Netflix nästa stora thrillerserie är svensk
Läs också: ”Reacher” är tillbaka – så ser du den nya säsongen!
