Att det inte är lätt att vara ung, gay och komma ut vet vi sedan tidigare. Särskilt i kombination med den första kärleken och tillhörande hjärtesorg. Men det kan också vara ett spännande äventyr och alldeles, alldeles underbart.
Historien i brasilianska ”Femton dagar” är möjligen inte banbrytande, men sprudlar av så mycket känslor, intryck och hjärta att det är omöjligt att värja sig. Samtidigt tar den tyngre tonårsproblem på allvar utan moraliska pekpinnar.
Mobbad gaykille möter sportig grannkille
Vi följer Felipe (Miguel Lallo), en homosexuell, överviktig tonårskille som ser fram emot sommarlovet för att undkomma skolans hänsynslösa mobbare. Tyvärr upptäcker han att den atletiske grannkillen Caio (Diego Lira) ska spendera två veckor hos Felipe och hans mamma (Débora Falabella), medan föräldrarna åker bort.
Inte oväntat kommer de jämnåriga rumskamraterna inledningsvis inte särskilt bra överens, och deras intressen kring musikaler respektive fotboll matchar knappast. Men lika väntat inleds snart en vänskap när de inser att de har mer gemensamt än de först trott. Och kanske mer än bara vänskap …
Filmen, baserad på en populär roman av Vitor Martins, är knappast av typen man ser för oförutsägbara twistar eller upplösningar. Tidigt i filmen ser till och med Felipe på en dålig romcom vars bekanta klichéer han själv hoppas få uppleva en dag.
Berättar mycket med stil och attityd
Men den har så mycket att berätta, och gör det med så mycket stil och attityd. Medan man ytligt skulle kunna kalla den för en sydamerikansk ”Heartstopper” finns tillräckligt med skillnader för att undvika jämförelsen.
Ett av de bästa valen är att låta vår hjälte Felipe vara en kaxig, lagom flamboyant tonårsbög med stadiga kliv utanför garderoben. Han sjunger i duschen, älskar Lady Gaga och har döpt wifi-lösenordet efter Meryl Streeps första Oscar.
Hans osäkerhet ligger i stället i utseendet och den trasiga självbilden. Vi påminns om hur kroppshets och mobbning kan få en pojke att till och med tvivla på sin mammas villkorslösa kärlek.
Samtidigt lär vi känna Caio, killen som på ytan verkar ha ”allt” men sliter med egna problem. Bland annat pressen att vara perfekt inför en hård, homofobisk mamma som är rädd för att acceptera vissa beteenden och livsstilar.
Allvar blandas med humor och värme
Men medan man tar duons problem på allvar finns här minst lika mycket humor och värme. Vi lär känna och smått förälskar oss i karaktärerna. Inte minst relationen mellan Felipe och hans mamma känns genuin och äkta.
Medan vi tar del av den växande relationen mellan Felipe och Caio bjuds vi på regissören Daniel Lieffs häftiga stil och medryckande infall. Som när Felipe fantiserar sig själv som en rollfigur i diverse filmgenrer.
Eller en teckning av Batman och Robin som får liv och ger honom goda råd. Eller i ett fullständigt magiskt musikalnummer som lånar från ”Hairspray” för att sedan göra sången ”Good Morning Baltimore” till sin egen.
Läckra, Almodóvar-liknande färger
Lieff har också dränkt filmen i läckra färger som skulle göra Pedro Almodóvar stolt. Även filmens påtagliga attityd kan liknas vid den ikoniske filmskaparens, med gott om rapp, underhållande dialog och mäktiga men likväl mänskliga rollfigurer.
Skådespeleriet hjälper dessutom. Att både Lallo och Lira är filmdebutanter är omöjligt att tro med tanke på de sympatiska, trovärdiga prestationerna. Veteranen Falabella är minst lika bra och gör sin konstnär/danslärare till något mycket större än en stereotypisk hönsmamma.
Det är en film som med hjärtat på rätta stället och nästan lika många snyftmoment som renande skratt känns som en stor omfamning. En film som ger hopp om såväl dagens ungdom som filmskapande i sig.
Snabbfakta om ”Femton dagar”
Regi: Daniel Lieff
Skådespelare: Miguel Lallo, Diego Lira, Débora Falabella, Mika Soeiro, Bel Moreira
Genre: Romantik, drama, tonårsfilm
Speltid: 100 minuter
Svensk premiär: 19 augusti 2026
Visas på: Netflix
MovieZines betyg: 5/5
