”Dina” är en varm, vacker kärlekshistoria om två udda fåglar som hittat varandra. En huvudkaraktär för obeskrivlig för att vara påhittad.

Netflix tappning av ”The Punisher” är en mycket snygg och påkostad produktion som doftar av både hög ambition och en genuin vilja att göra någonting riktigt minnesvärt. I en hel del aspekter lyckas man rätt så bra, det håller dessvärre inte hela vägen. En väg som många gånger känns väldigt lång, för lång. Tungt och mörkt är det dock, väldigt tungt och mörkt, det passar däremot alldeles utmärkt!

Andy Serkis tydligt formelsatta skildring av den sanna historien om poliopionjären Robin Cavendish må få tårarna att falla men lämnar mycket annat att önska.

”Mudbound” är regissören Dee Rees hyllade ensembledrama om rasrelationerna i Mississippi tiden efter andra världskriget. Carey Mulligan, Mary J. Blige, Jason Mitchell, Garrett Hedlund och hela ensemblen lyser i sina roller!

DC fortsätter på vad som vid det här laget inte kan tolkas som något annat än ett självmordsuppdrag i redig ”Suicide Squad”-anda. Återigen visar man på en imponerande dövhet för det kritiker och fans sagt sedan tidigare – skärp er!

Ett kompakt och klaustrofobiskt krigsdrama från krigets Syrien som ställer mänsklighet och moral mot väggen med skoningslös skärpa – utan att behöva förlita sig på en enda kliché.

En inte alls pjåkig thriller med Jackie Chan i något så ovanligt som en väldigt tillknäppt och seriös huvudroll. ”The Foreigner” är underhållande och faktiskt till och med riktigt berörande stundvis, men potentialen att bli något mer slarvas bort.

”Inhumans” går från att vara en lovande och spännande idé, om ett kungadöme på månen fyllt till brädden med invånare som alla har övermänskliga krafter. Alla utom en, som visar sig vara den farligaste av de alla. Men med ett urbota tråkigt manus och en billig känsla överlag – får den lovande idén en inhuman behandling av seriens skapare.

Flytta på dig, ”Brokeback Mountain” – det finns en ny sheriff i staden och det är Francis Lees fenomenala debut om oväntad kärlek på den skotska landsbygden.

En enda tagning och ändå så mycket känslor. ”7333 sekunder Johanna” följer titelpersonen  och hennes pågående skilsmässa under cirka två timmar och hantverket är lika imponerande som berättelsen är engagerande.

Superhypade ”The Villainess” (”Ak-Nyeo”) studsar som ett EKG mellan virtuosa actionsekvenser och en överkonstruerad, smått löjeväckande handling som på det hela lyckas bättre med att skapa förvirring än känslomässigt engagemang. Det är roligare än det låter.

Norska regissören Joachim Trier bjuder på snygg psykologisk skräck som förför i denna skandinaviska tolkning av ”Carrie”.

Al Gore är tillbaka för att övertala oss om det allvarliga klimathotet i uppföljaren till hans Oscarsbelönade ”En obekväm sanning”. Och visst blir vi övertygade – så länge filmen håller sig till ämnet och inte överlämnar fokuset till vicepresidenten själv.

Mörka stalker-komedin ”Ingrid Goes West” kan bäst beskrivas som en ”Ensam ung kvinna söker” för Instagram-generationen. Filmen kunde ha blivit roligare, mer spännande eller skruvad, men är ändå väldigt underhållande. Aubrey Plaza passar #perfekt i huvudrollen och sociala medier-satiren är #onfleek.

”Alias Grace” upplyser med sin historiska skildring av en ung immigrantkvinnas slit och prövningar, och förbryllar med sin utredning av hennes mordiska psyke.

Den älskvärde engelske kulturikonen lufsar vidare i ännu en utomordentligt välgjord familjefilm och har därmed startat en trend som förhoppningsvis håller i sig länge.

Två tonårskillar navigerar bland galna släktingar och sprudlande känslor under en händelserik sommar. Finska festivalfavoriten ”Screwed” lider av tekniska brister, men är söt och rolig så det räcker och blir över.