Man kan inte påstå att de ser ut som vilka som helst – de spelas trots allt av Sandra Bullock och Nicole Kidman – men systrarna Owens är inga vanliga småstadskvinnor. De är moderna häxor som sitter på starka övernaturliga krafter.
Tyvärr är det inte helt lätt att växa upp som häxa. Genom hela uppväxten har de fått glåpord och misstankar kastade mot sig. Situationen blir inte lättare av att deras släkt sedan flera hundra år lider av en förbannelse: Varje man som älskar en Owens-kvinna kommer dö.
”Magiska systrar” (”Practical Magic”) hade premiär 1998 och möttes av en oförstående kritikerkår. Sågningarna lär ha bidragit till att filmen floppade på bio.
Men om någon 90-talsfilm var gjord för att bli en kultklassiker, då är det den här. Och om man hoppar på tåget, då är det en känslomässig, rolig och spännande berg-och-dal-bana till film som lämnar en helt omtumlad.
Jag ska inte skriva ut allt som händer i filmen. Men det är sällan jag har sett en film som tar så här många oväntade vändningar.
Filmen hoppar från romantisk komedi till mordthriller via rätt obehaglig realism och mynnar ut i en känslostorm.
Bullock och Kidman är underbara
Nicole Kidman är den av stjärnorna man fastnar för först. Hon är härligt urspårad och kaotisk. Lever det vilda livet, fastnar för fel kille och hamnar i trubbel. Trots en hel del mörker på insidan är hon alltid rolig, alltid oväntad.
Men Sandra Bullock är filmens känslomässiga ankare. Från barnsben har hon varit livrädd för kärleken. Det slutar ju bara i ond, bråd död.
Trots det har hon fått två barn som hon försöker uppfostra till normala människor. Genom filmens gång måste hon lära sig våga öppna upp sig och ta emot det livet erbjuder henne.
Att säga att skådespelerskorna har kemi vore en underdrift. Det slår gnistor om dem varje gång de delar rampljuset.
Och tur är det, för det är systrarnas band som är filmens verkliga hjärta. Hur olika de än är och hur mycket de än ställer till det, måste de alltid finnas där för varandra. Det förstår vi från ruta ett.
90-tal ut i fingerspetsarna
Den här vilda berättelsen ramas in av ett otroligt skönt soundtrack som innehåller flera äldre låtar men som trots det osar 90-tal rakt igenom.
Det finns filmer som är tidlösa genom att bortse från tidstypiska element. ”Magiska systrar” gör precis tvärtom. Genom kläderna, musiken och hela tonen är den så 90-tal att den håller på att spricka. Men det gör den bara mer tidlös.
Historien är baserad på en roman av Alice Hoffman och för regin står Griffin Dunne, som vi kanske känner igen bättre som skådespelare. Han lyckas bra med att väcka världen till liv och ger varje skådespelare sin tid i rampljuset.
Förutom Bullock och Kidman är jag allra svagast för Aidan Quinn som spelar polisutredaren Gary. Han pendlar mellan cool drömkille, farlig snut och kärlekstörstande idiot. En annan riktig stjärna är huset systrarna bor i tillsammans med sina fastrar och döttrar.
”Magiska systrar” är inte en fullträff rakt igenom. Den är ostig och bär sitt hjärta på utsidan. Ibland kan det bli så sentimentalt att jag måste dölja ansiktet bakom fingrarna.
Av de genrer som filmen hoppar mellan är det den gulliga Disney-sentimentaliteten som fungerar allra sämst. När stråkarna tar i lite väl. Och för en film som ofta vågar vara rå och överraskande känns finalen oväntat snäll och tam.
Men ibland sägs det att den största synden en film kan begå är att vara tråkig. Utgår vi från det, då kan ”Magiska systrar” vara en av världens bästa filmer.
Snabbfakta om ”Magiska systrar”
- Regi: Griffin Dunne
- Skådespelare: Sandra Bullock, Nicole Kidman, Stockard Channing, Dianne West, Goran Visnjic, Aidan Quinn
- Genre: Komedi / Romantik / Fantasy
- Speltid: 104 minuter
- Svensk biopremiär: 15 januari 1999
- Streama på: Netflix, Disney+, HBO Max, Viaplay
- MovieZines betyg: 4 av 5