Dagar fyllda av stjärnglans, röda mattor och intensiva filmupplevelser börjar närma sig sitt slut här i Venedig. På lördag ska juryordförande Alexander Payne, tillsammans med sina jurymedlemmar, sätta punkt för årets festival genom att utse vinnarna och framför allt avgöra vem som får det ärofyllda Guldlejonet.
Som alltid är spekulationerna många och förväntningarna höga. Vem drar det längsta strået i år? Kommer en etablerad filmskapare att ta hem segern eller blir det en nykomling som överraskar?
Om man ser till filmerna som hittills visats finns det några som fått publiken att spetsa öronen lite extra och som det surrats om i salongerna.
”No Other Choice” – Det skulle inte förvåna mig om denna film kammar hem Bästa manus eller kanske till och med Guldlejonet. Park Chan-wook är i högform och med hans visuella känsla och berättarskicklighet känns det inte orimligt att han även är en stark kandidat för Bästa regi. Lee Byung-hun gör dessutom en prestation som mycket väl kan belönas med pris för Bästa skådespelare. Jag har svårt att se att filmen lämnar festivalen helt utan utmärkelser.
”A House of Dynamite” – Kathryn Bigelow bevisar återigen varför hon är en mästare på intensiva och autentiska drama/thrillers. Filmen är nervpirrande och avslutas på ett djärvt sätt som delar publiken. Skulle inte förvåna mig om hon själv tar hem priset för Bästa regi.
”Orphan” – Efter succén med ”Son of Saul” (2015) var förväntningarna höga på László Nemes senaste drama. ”Orphan” är tung, mörk och laddad med existentiella frågor men frågan är om den är för tung för att belönas eller om just det är dess styrka. Ett pris känns ändå fullt möjligt.
”Bugonia” – Efter Guldlejonet för ”Poor Things” (2023) återvänder Yorgos Lanthimos med en film som många anser är en av hans starkaste. Emma Stone är som alltid magnifik och Jesse Plemons briljerar verkligen. Jag tror båda är högaktuella kandidater till skådespelarpriserna.
”Frankenstein” – Guillermo del Toro har återigen visat att han är en mästare på att ge klassiska berättelser nytt liv. Hans ”Frankenstein” är visuellt bländande och djupt mänsklig, en tolkning som både respekterar och förnyar originalet. Det vore inte mer än rättvist om han belönades för detta konststycke.
”The Testament of Ann Lee” – En av festivalens mest omdiskuterade filmer. Vissa ser den som ett mästerverk, andra har svårare att ta till sig dess ovanliga rytm och uttryck. Amanda Seyfried gör en prestation som kan utmana Emma Stone om Bästa skådespelerska. Men man får inte glömma Mona Fastvold själv, hennes regi är både unik och visuellt nyskapande, med tydliga Brady Corbet-vibbar. Jag tror att juryn kommer vilja belöna hennes mod på något sätt.
Än är festivalen inte över och kanske har inte ens vinnarfilmen visats än. Juryn har dessutom en tendens att ibland tänka i andra banor än kritikerna. Det gör att spänningen hålls vid liv ända in i det sista. På lördag får vi svaret – vem blir årets stora vinnare i Venedig?
Läs också: Venedig 2025: Park Chan-wook slår till med festivalens starkaste film hittills!
Läs också: Venedig 2025: Hollywood-hunken trivs i rollen som Frankensteins monster
Läs också: Venedig 2025: Julia Roberts hoppas att nya thrillern ska väcka debatt