Den iranska regissören Asghar Farhadi är aktuell med sitt nya franska drama ”Parallel Tales” (”Histoires Parallèles”) som precis haft världspremiär i huvudtävlan under filmfestivalen i Cannes.
Men trots att galapubliken traditionsenligt bjöd på stående ovationer, har mottagandet bland kritiker och på sociala medier blivit en iskall dusch.
Asghar Farhadi, som tidigare belönats med två Oscars för bästa utländska film med mästerverken ”Nader och Simin – En separation” (2011) och ”The Salesman” (2016), bjuder denna gång på ett franskspråkigt ensembledrama.
En liten film om kärlek
Filmen är löst inspirerad av Krzysztof Kieślowskis ”Dekalogen”, närmare bestämt ”En liten film om kärlek”. Handlingen kretsar kring författaren Sylvie (Isabelle Huppert), en författare vars glansdagar är förbi. Samtidigt som hon tvingas packa ihop sitt slitna och bokfyllda hem i Paris, spionerar hon på sina grannar på andra sidan gatan genom ett teleskop för att hitta inspiration till sin nästa bok.
Där observerar hon bröderna Nico (Vincent Cassel) och Theo (Pierre Niney) samt deras kollega Nita (Virginie Efira), som arbetar i en intilliggande ljudstudio.
Men när Sylvie anlitar den mystiske unge mannen Adam (Adam Bessa) för att hjälpa henne med flytten och delar med sig av sina observationer, börjar gränserna suddas ut. Det som börjar som en lek med fiktion förvandlas snabbt till en moralisk röra där den uppdiktade berättelsen börjar springa om verkligheten.
Besvikelserna haglar
Meningarna går dock starkt isär efter premiären. På plattformen X (tidigare Twitter) och har reaktionerna varit hårda, där många framför allt riktar kritik mot filmens speltid på två timmar och tjugo minuter.
Flera menar att Farhadi, som vanligtvis är en mästare på berättande, denna gång tappar bort sig i upprepningar och platta sidospår.
Så här skriver några om filmen:
@Peterhowellfilm: ”Asghar Farhadis franska ensembledrama om en spionerande författare siktar på Hitchcock men landar i det alldagliga, tyngd av en alltför lång speltid och brist på dramatisk skärpa. Trots den svaga helheten finns en scen som är filmens höjdpunkt: den intensiva konfrontationen mellan Hupperts karaktär och hennes förläggare, spelad av Catherine Deneuve.”
@Davidehrlich: ”Asghar Farhadis Kieślowski-tolkning förvandlar En liten film om kärlek till en lång film om ingenting. Helt bedrövlig.”
@FerideMercury: ”Om jag vore Asghar Farhadi skulle jag inte ha visat mig offentligt på minst tio år efter den här filmen.”
Sevärd men inte mer
Samtidigt finns det kritiker som anser att sågningarna är överdrivna. Jag är kluven. Å ena sidan gillade jag den välspelade dialogen och den spända atmosfären i luften. Å andra sidan är filmen alldeles för lång, vilket tyvärr gör att tempot haltar i stunder.
Den är sevärd men inte mycket mer än så, jag tycker ni hellre ska spana in Asghar Farhadi tidigare filmer som lämnar betydligt starkare avtryck.
När ”Parallel Tales” (Histoires parallèles) når de svenska biograferna återstår fortfarande att se, men det skulle inte förvåna mig om den dyker upp i höst på Stockholm filmfestival.
Följ MoveZines bevakning av Cannes 2026 här.
Läs också: MovieZine i Cannes! Här är filmerna det snackas om inför årets festival