KRÖNIKA

Skribent

Philip Norén

23 december 2014 | 14:00

Kalle Anka sänker julefriden - stäng av TV:n

Vad är det som får oss att bänka oss framför TV:n år efter år för en timmes animerad reklamfilm?
Julen är här. En högtid som präglas av mys, kärlek och god mat. Det viktigaste under julen är att familjen är samlad och att alla mår bra. Man skrattar tillsammans, äter och dricker gott och byter klappar med varandra. Ingenting kan störa julefriden. Ingenting, förutom två saker; Avsaknaden av snö och avsaknaden av en viss tecknad reklamfilm från ett av världens största företag; ”Kalle Ankas Jul”, eller ”From All of Us to All of You” som originaltiteln lyder.

Snöns vara eller icke vara är naturligtvis svår att kontrollera. ”Kalle Ankas juls” vara eller icke vara är någonting som engagerar alla. Det som många inte verkar tänka på är att utformningen av ”Kalle Ankas jul” till och med är svår att kontrollera för SVT. Här kommer chocken: "Kalle Ankas jul" är amerikanskt. Det är inte SVT:s egna produkt. Det tillhör Disney, som bestämmer vilka delar som SVT får eller inte får sända. Disney säljer sändningsrättigheter för materialet till SVT varje år. SVT har under åren beslutat sig för att de ska sluta sända programmen ett antal gånger för att spara pengar. Detta skedde bland annat 1979 och 1999. Men folkstormen som följde fick dem att behålla programmet i tablån.

Vad är det egentligen som gör ”Kalle Ankas jul” till en så het potatis i de svenska hemmen vid juletid? En tecknad reklamfilm bestående av några samlade klipp från ett stort amerikanskt företag, där alla klipp inte ens är speciellt ”juliga” egentligen. Jag menar, vad är det juliga i "Kalle Anka i Djungeln"? När många klipp dessutom följer ett tydligt amerikanskt 30-talsideal bestående av bland annat smygrasism har jag svårt att se att det är klippens ideal och budskap som har fått programmet att nå hela vägen till allas hjärtan. Det är någonting annat.

Snarare är det en banal och trivial känsla av nostalgi som får oss att se emellan fingrarna vad gäller idealen och programmets egentliga utformning i form en reklamtrailers från en animationsstudio. Denna känsla av nostalgi skapar en mur mellan vårt intellekt och vårt kritiska tänkande. När svenska folket i vanliga fall skulle ha blivit tokiga över att julfirandet avbrutits av reklam på TV:n sitter man gladeligen vid TV:n klockan 15.00 på julafton och sväljer reklamfilm på 65 minuter.

Ett tecken på att programmet är närmast heligt för vissa är den folkstorm som uppstod när man valt att klippa bort vissa stereotypa och fördomsfulla karaktärer ur programmet. Man trampar inte på våra traditioner. Jag skulle snarare säga att det var dags att trampa på dessa smygrasistiska 30-talsamerikanska sekvenser som syntes i programmet. Men folks nostalgi ville annorlunda.

Jag ska inte sticka under stolen med att jag själv har sett på "Kalle Ankas jul" i princip varje år sedan jag föddes. Jag känner att jag måste titta, men inte eftersom jag tycker att det är speciellt givande eller intellektuellt stimulerande, utan för att jag vill umgås med resten av min familj och samtliga sätter sig mer än gärna framför TV:n under den tiden. Då är det bara att följa efter om man inte vill sitta ensam i något hörn och pilla i naveln.

I år har det varit tal om att årets sändning ska vara den sista någonsin, enligt sajten Storkensnyheter. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Det har startats Facebooksidor, det har hotats folk hejvilt på twitter. Men ni kan vara lugna. Er tradition kommer att leva kvar. Storkensnyheter är en satirsajt. SVT har lovat att de kommer att fortsätta att slänga ut pengar till Disney ett bra tag till. Suck!

Jag tycker att alla där ute ska ta sig en funderare på vad julen faktiskt innebär, så kan ni i slutändan spara SVT på några slantar också till någonting mer vettigt. Hur skulle det gå om man vågade trotsa sin triviala nostalgiska känsla och istället fylla den med någonting mer meningsfullt? Som att umgås med familjen på riktigt. Spela ett sällskapsspel vetja!
| 23 december 2014 14:00 |