Håll truten gnällspikar!

KRÖNIKA
5 December 2015 | 12:00

Håll truten gnällspikar - julkalendern äger!

Är det så farligt med en julkalender där man faktiskt kan lära sig något? Jonna Vanhatalo ryter till mot kritiken som drabbat "Tusen år till julafton".

Ingen jul utan lite redigt med gnäll över sakernas tillstånd. 


Sverige är ett gnällbälte av rang och få saker retar gnälltarmen såsom högtider och mörker. Är det inte pepparkaksgubbarnas vara eller icke vara i Luciatåget, oro över inställt dito eller bortklippning av rasistiska och förlegade figurer i en gammal tecknad film så är det julkalendern som får ta emot rasmassorna och skit från folk som inget liv har. Så också i år. 

Jag måste dock säga att jag blev förvånad över kritiken och på vissa håll stora motståndet eftersom årets julkalender faktiskt är bland det bästa som fått räkna ner till julafton och därmed förtjänar enkom beröm. Och nej, det är inte bara jag som tycker så, och nu sticker jag ut hakan när jag säger att jag kan – som en intelligent individ, väldigt lyhörd mamma, filmvetare och recensent faktiskt hyfsat objektivt säga att ”Tusen år till julafton” äger! Så det så.

Programmet är sprunget ur samma idé som det omåttligt populära ”Historieätarna” som älskas av en miljonpublik när den går på SVT. Och jag undrar: Varför skulle inte våra barn förtjäna samma härliga blandning av kunskap och underhållning?

Erik Haag och Lotta Lundberg leder tillsammans med Stina Ekblads behagliga berättarröst oss genom århundraden av svensk historia. Barnen som får vara med om experimenten delar med sig av sina erfarenheter och är modiga nog att prova det som bjuds på. Både vad gäller aktiviteter och mat. Något som mina egna kids anammat helhjärtat. Idag överkom till exempel min son sin medfödda (hävdar han) avsky för ärtor och lät till och med tre slinka ner, eftersom barnen i serien var modiga nog att äta rutten fisk.



Mina barn är 5 och 6 år. De tittar mycket på film och serier ihop med mig och nu har vi julkalendern på schemat. Det är varje dag med stora fascinerade ögon de upplever historiens vingslag och jag är så glad att detta erbjuds dem. De skrattar åt tokiga Erik och knasiga Lotta och tycker att barnen är hjältar som är tuffa och vågar testa den äckliga maten och mycket annat. Vi pratar länge om det efteråt och jag uppmuntrar till fullo deras nyfikenhet. Jag vill påstå att alla barn är grunden kunskapstörstande små individer och älskar att få lära sig nya saker och få veta sådant de dagen innan inte visste något om, så låt oss ge dem det istället för att mata med ännu mer visuell välling! 

”Tusen år till julafton” ligger exakt rätt i tiden. Det behövs inte fler animerade och gulliga julhistorier då det redan finns ett otal på Barnkanalen eller på någon av alla de andra kanalerna som idag är tillgängliga för våra barn. Däremot finns en fördummande våg i samhället som vi måste passa oss för och ta tag i innan den sköljer över vår avkomma. ”Glömmer vi vår historia är vi ämnade att upprepa den” sa någon vis sa en gång. Vilket vi tyvärr är på väg att se bevis på i vårt karga samhälle. Och vad är då bättre som motgift än att uppmuntra barnen till kunskap och ge näring åt deras vilja att veta mer om allas vår delade historia på detta lättillgängliga och underbart charmiga sätt?!

Moralens väktare härjar halsarna hesa om kommunistisk propaganda, om att det bara är en massa sex och snusk för barn, att den är tråkig och har för lite julstämning. De vill hellre ha repriser, se ”Teskedsgumman” igen, se ingenting alls och jag känner att - Käften tråkarmé, köp en DVD-box, ladda ner något eller byt kanal och låt oss andra vara.



Du får såklart tycka att julkalendern är dålig, grå och inte alls julig. Det är din rätt att som subjektiv tyckare tycka precis vad du vill. Men lugna ner dig lite innan du låter fingrarna dansa en ilsken tango över tangentbordet för att tråka ut andra med dina hetsiga, humorlösa och illa uppbackade åsikter. Och framförallt låt inte dina barn veta din ståndpunkt då den garanterat skulle färga deras uppfattning och påverka deras lust att lära.


”Tusen år till julafton” är en välproducerad, rolig, smart och väldigt upplysande kalender som lockar till många skratt av både stor och liten och faktiskt också lär oss något om andra tider och människor. Det, mina vänner, är en objektiv sanning lika mycket som att jag heter Jonna.

Så mina kära tråkmånsar. Tänd ett värmeljus för bövelen. Ta en pepparkaka. Titta åt ett annat håll men låt era barn få lära sig något i jul. Det skulle väl inte vara så farligt?

Läs också: Tidernas 5 bästa julkalendrar är framröstade


Håller du med skribenten? Vad tycker du om "Tusen år till julafton"? Bli medlem och kommentera nedan.