Vem var Gösta Engzell – och varför har så få hört talas om honom? I Netflix-filmen ”Den svenska länken” lyfts den svenske diplomaten fram som en avgörande pusselbit bakom Raoul Wallenbergs räddningsarbete under andra världskriget.
Det var en bisats i en artikel från 2003 som satte igång alltihop. Gösta Engzell nämndes i förbigående, men Thérèse Ahlbeck fastnade. Hon och hennes dåvarande make och kollega Marcus Olsson förstod att de hade hittat något: en man som påverkat historien enormt, men som ingen pratade om.
– Vi kände direkt att den här människan har ju påverkat otroligt mycket. Varför vet inte vi om detta? säger Thérèse Ahlbeck till MovieZine.
De väntade på att någon annan skulle göra filmen. Det hände aldrig. Under pandemin började de dra i trådarna på allvar och kom i kontakt med en avhandling av den amerikanske forskaren Paul Levine, som rest till Uppsala för att studera Engzell – och förväntat sig att hitta hyllmeter med böcker om honom. Det fanns inte en enda.
– Det ligger väl i sakens natur. Gösta Engzell pratade aldrig om det själv.
Gösta Engzell lade grunden för Raoul Wallenbergs arbete
Gösta Engzell är idag mest känd, för dem som känner till honom, som en förutsättning för Raoul Wallenbergs räddningsarbete i Budapest 1944. Det var Engzell som inom UD utarbetade systemet med svenska skyddspass och skyddade hus som Wallenberg sedan använde i praktiken för att rädda tusentals judar undan Förintelsen. Men filmen vill inte göra honom till en enkel hjälte – berättelsen är mer nyanserad än så.
– Hjälte är ett komplicerat begrepp, säger Thérèse Ahlbeck. Gösta Engzell var med 1938 och satte ett J i tyska judars pass. Men när man väl får informationen krävs det mod att agera. Och det räcker inte att en person är modig – det krävs att andra också tar sina steg. En kollega som träffar en tysk på tåget måste våga meddela. Vi kan alla vara hjältar.
Den inneboende humorn i berättelsen var aldrig något de behövde konstruera – den fanns redan där, i mötet mellan svenska byråkrater och Nazityskland.
– Det behövs ingen slapstick, ingen påklistrad komik. Det är roligt i sig när Johan Glans karaktär kommer till det tyska utrikesdepartementet som en liten grå försiktig svensk – men det han kommer med är substans och intelligens. Det räcker, säger Thérèse Ahlbeck.
Att casta kända komiker var ett medvetet val med en dubbel logik: komiker har en naturlig känsla för timing, men de har också nära till smärtan.
– När masken faller på en komiker slår det hårdare. Det var en av anledningarna till att det blev som det blev.
Marianne Mörck: ”Fruktansvärt intressant”
Marianne Mörck spelar en erfaren sekreterare på avdelningen – en av filmens påhittade kvinnliga karaktärer, inspirerade av verkliga personer som inte finns i historieböckerna.
– Jag hade aldrig hört talas om Gösta Engzell. Och det är fruktansvärt intressant att förstå vad som faktiskt hände. Det här har man aldrig fått läsa om, berättar Marianne.
Hon beskriver sin rollfigur som husets gammelmor – den som sett mest, vet mest och förstår Engzells mod bättre än någon annan.
– Hon har levt sitt liv där och andats in luften. Och hon älskar den här mannen för det han står för. Så hon tar all den effekt hon har och försöker ordna det han behöver: kör in honom på presskonferensen, tar ut honom när det börjar frågas fel saker, fast hon aldrig hållt i en presskonferens förr.
Inspelningstiden beskriver hon med värme. Trots det tunga ämnet var det en familjär stämning på plats.
– Det var alltid nära till värme och skratt. Och stunder av djupa, koncentrerade tagningar. Det var en väldigt rolig tid.
En film att vara stolt över
Att svenska historiska filmer är en sällsynt vara är något båda reflekterar över. Norge har sina krigshjältar på film, Danmark har sina, Finland har sin historia.
– Vi har ett komplicerat förhållande till vår egen historia, säger Thérèse Ahlbeck. Antingen säger vi att vi var fega och flata, eller att vi var tvungna att värna den svenska säkerheten. Men här har vi faktiskt något att vara stolta över. Att vi använde regelsystemet till något positivt.
Marianne Mörck håller med, och tillägger att filmen borde visas i skolor.
– Ingen har pratat med mig om det här förut. Jag visste inte ens vad jag skulle söka efter. Men 100 000 människor räddades. Det är fantastiskt.
”Den svenska länken” visas nu på Netflix och har fått toppbetyg av MovieZine.
Läs också: Henrik Dorsin: “Svensk film har lite dåligt självförtroende”
Läs också: Svenska filmer 2026 – alla premiärer på bio och streaming