En rättfram film om ett bakvänt liv

Publicerad:

PREVIEW Att röra sig bakåt kan ibland vara att gå framåt. Fråga Brad Pitt som i David Finchers ”Benjamin Buttons otroliga liv” spelar en man som åldras baklänges. Ett pikant inslag, som dock visat sig svårt att få till på vita duken.

Pitt. Blanchett. Fincher. Är man inte helt analfabetiskt lagt stavas det gemensamma ordet Oscar, och det med råge. För filmatiseringen av F. Scott Fitzgerald har allt som akademins medlemmar älskar. En episk kärlekshistoria över flera tidsepoker, två skådespelare, båda vita, som tilltalar både populärpubliken och kultälskarna och inte minst regissören David Fincher vid ratten.

– I stort sett alla mina filmer har mörka element i sig och för att ”Benjamin Button” skulle kunna passa mig var jag tvungen att tillsammans med manusförfattaren Eric Roth, göra den ännu mörkare. Det är ju trots allt en historia om död, att älska någon så mycket att man kan vara med när denna tar sitt sista andetag, menar Fincher.

– Jag drogs till att spela en person under en hel livstid som dock börjar med slutet. Varje skådis drömmer om att porträttera ett helt liv hos en karaktär, men att göra det baklänges blir också en mycket större utmaning, menar huvudrollsinnehavaren Brad Pitt.

Historien har även rört sig framåt i tiden. Boken börjar med att Benjamin Button (Brad Pitt) födds 1860, men i filmen blir den lilla mannen som dock ser ut och tänker som en gammal man, inte född förrän 1919. Av förklarliga skäl dör hans mamma i barnasäng vilket får hans pappa att direkt överge sonen vid en främlings dörr. Turligt nog hamnar Benjamin på ett ålderdomshem som styrs av en godhjärtad svart kvinna, Queenie (spelad av Taraji P. Henson som säkert kan vänta sig en Oscarsnominering för kvinnlig biroll), som tar hand om honom som om han vore hennes egen son.

– På grund av hans utseende kan han inte gå i skolan som vanliga barn, utan det blir hemskola hos gamlingarna på ålderdomshemmet. Det påminner mig om utanförskapen som många barn har som inte fått gå i en vanlig skola. Gamlingarna lär honom sedan att det viktigaste i livet är att göra det som man är menad att göra, berättar Fincher.

– Det låter mycket som en kliché, men ju mer vi filmade desto mer insåg jag faktiskt att jag själv borde leva som gamlingarna i filmen lär. Vi lägger ofta alltför stor kraft vid saker vi tror att vi borde göra. Det försöker jag även att lära min barn, säger Brad Pitt.

Vem säger att bra filmskapande ska vara lätt.

Hela ekvationen blir betydligt mer komplicerad när Benjamin vid 11 års ålder (han ser dock ut som sena 60) möter den sexåriga flickan Daisy, som vid äldre ålder spelas av Oscarsbelönade kameleonten Cate Blanchett.

– Jag var fascinerad över hennes val som hon måste göra angående sin kärlek till Benjamin. Att träffa någon som åldras baklänges gör självklart det hela svårt, men alla förhållanden har någon form av problem och det tror jag säkert att många känner igen sig i. Inte minst att vara rädd för att ens älskade ska dö, det är något man lever med jämt, säger Cate Blanchett angående rollen som den rödhåriga Daisy.

– Deras kärlekshistoria tycker jag är helt fantastisk. Det är som en klassisk tragedi och den berör mig verkligen djupt, säger motspelaren Pitt.

Efter att under flera år varit till sjöss återvänder Benjamin till Daisy, när dessutom båda är i ungefär samma åldrar, vilket gör att de äntligen kan leva tillsammans. Detta försvåras dock eftersom Benjamin hela tiden blir yngre och yngre, medan Daisy blir äldre och till slut lämnar han henne för att förskona henne från att ta hand om ett litet barn. Han lämnar sin dagbok där han nedtecknat hela sitt liv för henne och det är utifrån hennes läsande som filmen formar sin historia.

– Originalnovellen berättar hela historien om Button kronologiskt och väldigt kort. Jag och manusförfattaren Eric Roth, kände att vi behövde ändra det i förhållande till filmen, framför allt för att tittarna skulle förstå karaktären helt. Det är kanske inte det lättaste sättet att berätta en historia, men vem säger att bra filmskapande ska vara lätt, säger Fincher med ett leende.

Om själva historien är komplicerad är det inget emot hur själva produktionen kring filmen varit. Novellen publicerades 1922 och sommaren 1994 började diverse produktionsbolag att titta på en möjlig filmversion. Först skrev Robin Swicord en manusversion som det 1998 var tänkt att Ron Howard skulle regissera till vita duken. Under den tiden talades det om John Travolta som en möjlig huvudrollsinnehavare.

Men redan 2000 så hade Paramount Pictures anlitat manusförfattaren Jim Taylor att skriva en ny version som man då ville att skruvade Spike Jonze skulle göra. Jonze var intresserad och fick dessutom sin vapendragare Charlie Kaufman att skriva en manusversion innan regissören Gary Ross kom in i bilden och då såg till att den slutgiltiga manusförfattaren Eric Roth satte sig vid tangentbordet.

– Det har varit otroligt många turer hit och dit och alla har haft en väldigt annorlunda bild av hur filmen skulle kunna göras. För mig har det alltid handlat om en väldigt tragisk historia som dock kan inspirera oss alla leva våra liv bättre, oavsett om vi åldras eller vilken position i samhället som vi fått, menar Eric Roth.

Regissören David Fincher äntrade bilden 2004 och ville då göra den version som Roth skrivit, men var tveksam att ta sig an den utmanande Button eftersom han då var mitt uppe i förproduktionen av sin film ”Zodiac”.

– Men jag kände väldigt starkt för Benjamin också och därför förhandlade jag med Warner Bros och Paramount att få göra både filmerna direkt efter varandra. Det var skitjobbigt, men helt klart värt det. Dock inget jag skulle rekommendera nya regissörer i branschen, skrattar Fincher.

Så fort Fincher kom in i bilden uttalade Pitt och Blanchett stort intresse att få medverka och styrkt av deras stjärnstatus, och likaväl en stark ensemble med bland annat Tilda Swinton och Jason Fleming i viktiga biroller, kunde filmen äntligen börja sin inspelning i november 2006 i New Orleans.

– Det hade kunnat bli väldigt jobbigt eftersom det hade gått så pass kort tid sedan orkanen Katrina, men vi fick filma på de klassiska gatorna och upplevde bara hjälp och kärlek från de som bodde i trakten. Jag tycker man ser i filmen att vi älskade att spela in där, förklarar Fincher angående inspelningen.

En av de klurigaste frågorna kring inspelningen var dock att få Brad Pitt att åldras, både som äldre och som yngre. David Fincher bestämde då att använda en ny datateknik vid namn ”Contour” som utvecklats av datateknikern och filmälskaren Steve Perlman, som tidigare jobbat inom Apple med mediateknologi.

Att jobba med Brad är som att beskriva varför du tycker om choklad.

– Contour är nästa steg i tekniken motion capture, som många använder i storfilmer som kräver specialeffekter. Här fångar man inte bara en skådespelares rörelser, utan även minsta ansiktsuttryck. Med hjälp av speciella kameror och make-up kan man sedan få ansiktsuttryck och miner som är helt otroligt trovärdiga, berättar Steve Perlman.

– Med Contour kan man fånga varenda rörelse, till och med hudens spänningar. De detaljer som vi kan göra i programmet är helt enormt avancerade och gör att man kan fånga skådespelarens hela prestation, oavsett om han eller hon reagerar på ett oväntat sätt, säger en mycket nöjd David Fincher.

På grund av det komplicerade efterarbetet, där man försökt att få de olika stadierna i Buttons liv att se så bra ut som möjligt, sköt man på filmens ursprungliga premiärdatum, maj 2008, till den 25 december i USA. Ett sådant sent datum brukar ofta betyda att filmbolaget kommer att göra allt för att se till att den ligger bra till när filmgalorna börjar sin turné i slutet av januari.

– Men det där är självklart inget som vi tänker på när vi gjorde filmen. Vi var i stället intresserade av att berätta en historia som både är romantisk, men samtidigt mörk. Jag skulle nog säga att vi beskriver åldrande på ett väldigt osmickarande sätt, säger David Fincher.

Cate Blanchett och Brad Pitt har jobbat ihop med varandra tidigare i den multinationella ”Babel” och ”Benjamin Buttons otroliga liv” var ett kärt återseende.

– Att jobba med Brad är som att beskriva varför du tycker om choklad. Han är oerhört duktig och mån om att göra ett bra jobb och jag känner få personer som är så lite fåfänga som han. Han gör allt för rollen, säger Blanchett.

– Cate är den där sällsynta skådespelaren som alltid får alla i sin närhet att lyfta sig. När man spelar med henne vill man alltid bli bättre och hon ger dessutom utrymme att vara det. Att hon sedan är så bra på att förändra sitt utseende gör ju inte saken sämre, menar Pitt.

Som trivia kan nämnas att Blanchett faktiskt spelat mot Pitts kära Angelina Jolie i ”Allt under kontroll” då Jolie dock fortfarande var ihop med Billy Bob Thornton. Dessutom spelar Jolie och Pitts dotter Shiloh Jolie-Pitt, Benjamin och Daisys dotter i filmen.

– Det finns ju en väldigt stor likhet mellan oss, skrattar Brad Pitt angående beslutet att rollbesätta sin dotter i filmen.

Filmen får väldigt passande nog Sverigepremiär 23 januari. För visst kommer det vara så att ensemblen sitter med tummarna hållna när kuverten öppnas i slutet av februari. När allt kommer omkring kan ju de flesta läsa innebörden av Pitt, Blanchett och Fincher.

Läs mera