Inledningen till veckans avsnitt vävs samman med förra veckans cliffhanger, där Thorne Geary av ren svartsjuka utmanar James på en duell till döden.
Med laddade pistoler och med tanke på vad vi har sett av Thorne tidigare i serien var jag nästan övertygad om att han skulle fuska i duellen och avfyra sitt vapen i förtid. Så var lyckligtvis inte fallet och båda parterna förde istället ett rent spel. Thorne pressade avtryckaren först och med dödlig precision borde James ha fallit död ner på marken. Vi ser skottet träffa hjärtat, men i ett chockartat ögonblick av förvirring står han fortfarande upp utan en skråma.
I ungefär en minut håller jag och teorierna om James odödlighet borde sätta igång som en löpeld hos tittarna, innan det visar sig att nej, det var bara Ostindiska kompaniet som hade ett finger med i spelet, eftersom de till vilket pris som helst vill förhindra att James dör så att de inte förlorar sina chanser att få Nootkasundet.
James, å andra sidan, väljer att inte skjuta Thorne då han inte har något att vinna på det. Istället räknar han snabbt ut vem som har fifflat med Thornes pistol och avrättar honom på plats.
Hela situationen fortsätter att få James att framstå som en mystisk man, dels då han tidigare bara har skadat och dödat personer som kan skada honom eller hans verksamhet, men också dels då det verkar som att James inte var det minsta orolig över duellens utgång. När motståndarna börjar gå mot varandra är det trots allt bara Throne som har höjt pistolen, precis som om James räknar med att han själv inte kan skadas. Nu när Thorne tydligt har demonstrerat att han är benägen att döda James på egen hand, borde han anses vara ett hot som bör elimineras.
Eller kan det verkligen vara så att James inte ser honom som ett hot överhuvudtaget, utan bara ett smärre störelsemoment utan ringa betydelse?
Exorcismen av Zilpha
Efter duellen kommer en förnedrad Thorne hem till Zilpha, som visar upp en blandning av lättnad och uppgivenhet i ansiktet, nästan som om hon gått och grubblat på vad som kommer att hända i framtiden beroende på vilka resultat duellen kan ha fått. Vems sida hon står på är omöjligt att säga, för hon vet förmodligen inte ens själv det då hon känner en sorts hatkärlek till båda.
Vad antagligen ingen väntade sig var att Thorne, med sin svartsjuka, tar ut sina aggressioner på Zilpha istället. När han tittar på henne när hon sover uttalar hon James namn i sömnen, vilket han anar återigen beror på att James besöker henne på andlig väg genom sina trollkonster.
Det är faktiskt så illa att han först misshandlar henne och sen bestämmer sig för att kalla på en präst och utföra en exorcism. Hela den scenen är så oväntad att jag blir mållös. Det är svårt att veta vad man ens ska tänka när den väl äger rum.
Fastbunden på golvet och motståndslös blir det plågsamt att titta på när prästen sitter grensle över henne med dreglande mun och tafsar på hennes bröst. Inte konstigt att Zilpha till slut ändrar uppfattning om Thorne och plockar fram ett vapen med mord i sinnet.
Mina sympatier hade legat hos henne helt och hållet om hon valt att göra sig av med honom vid det tillfället, men istället lägger hon undan det och bidar sin tid. I sinom tid lär det emellertid visa sig hur hon till slut får nog och… ja, med tanke på vilka personer hon är besläktad med kan det bli väldigt blodigt om hennes tålamod brister ordentligt.
