Youth (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Det är vår i Alperna och de två goda vännerna Fred och Mick firar semester tillsammans på en av ortens elegantaste hotell. Fred är en pensionerad kompositör och dirigent, medan Mick fortfarande arbetar som filmregissör. Båda närmar sig 80 år och har bestämt sig för att utnyttja sina sista år i livet fullt ut. De har dock lite olika uppfattningar om livets mening. Mick skriver frenetiskt på manuset till vad han tror ska bli hans sista stora verk, men Fred har ingen som helst önskan att återuppta sin karriär. Någon vill dock till varje pris höra Freds verk och se honom hålla i dirigentpinnen igen.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: YOUTH

På spaning efter den tid som flytt
Paolo Sorrentino följer upp "Den stora skönheten" med en engelskspråkig film som även den utforskar hur det är att åldras. Mycket reflektioner över livet och ungdomen, men filmens riktiga behållning är dess förföriska visuella stil.
Harvey Keitel och Michael Caine spelar två gamla vänner som nu båda nått 80-strecket. Fred (Caine) är berömd kompositör som tvekar inför att spela en sista konsert för Englands drottning. Mick (Keitel) är en hyllad filmregissör som kämpar med slutet på sitt nya manus.

Vi möter dem under en semester på en resort i Alperna, bland intressanta karaktärer och härliga miljöer. Det avskilda spahotellet gör en perfekt plats för stilla eftertanke och inspiration. Våra griniga gamla gubbar snokar nyfiket de mer eller mindre berömda hotellgästerna och funderar över nästa steg i sina karriär och liv. Keitel och Caine är som väntat helsköna i sina roller, det är ett nöje att höra dem jämföra krämpor och bolla gamla minnen.

Fler karaktärer dyker upp och korsar och färgar deras nutid och framtid. Rachel Weisz som den nydumpade dottern. Paul Dano som den unga filmstjärnan. En avdankad fotbollsspelare. Miss Universum. Sångerskan Paloma Faith i rollen som sig själv. Detta färggranna persongalleri har till och med plats för Adolf Hitler (allt blir logiskt när man ser filmen).

Showen stjäls av en sylvass Jane Fonda, i rollen som en åldrad diva som flyger in för ett snabbt möte med sin gamle filmskapare. 

Ibland är det som om bröderna Coen flyttade in på Wes Andersons excentriska "The Grand Budapest Hotel” med sin svarta humor. Andra scener bär Roy Anderssons och Richard Linklaters aura - tänk toksnygga bildkompositioner och långa samtal under promenad. Jag älskar fullkomligen den visuella stilen som spinner vidare på regissören Paolo Sorrentinos Oscarsvinnande "Den stora skönheten”, nu i en engelskspråkig, något mindre pompös film på liknande tema.

Men då och då ekar det tomt bland de schweiziska bergen. Ytan prioriteras framför innehållet, vilket egentligen inte gör mycket alls då ytan är så förförisk och skön att se på. Dialogen är aldrig tråkig, men inte heller något jag kommer att minnas imorgon. 

Sorrentino vill säga någonting om att åldras. Vad exakt det är, vet han nog bara själv. Men den blott 45-årige regissören gör nu sin andra film i rad som handlar om män i pensionsåldern som blickar tillbaka på sina liv och undrar vad de har åstadkommit. Är det hans sätt att hantera en egen, extrem 40-årskris? Det är hur som helst bara att tacka och ta emot, Sorrentinos betraktelser känns lika ärliga som de är härliga att lyssna och titta på. Hans film är framför allt en njutning för ögat. Han fångar kroppar i alla dess former och skick, han leker med bilderna och trollar med sina fantastiska miljöer. Många scener och kompositioner är levande konstverk. Andra gånger kommer han farligt nära gränsen till pretentiös art-house.  

”Youth” kommer inte gå till historieböckerna som den djupaste filmen från 2015. Men som en lättsam och underhållande betraktelse över den flyktiga ungdomen och skönheten, är den lätt att bli förtrollad av.
Senaste kommentarer
David Brent
En underbar film helt i min smak.  Hatten av för en regissör som vågar trotsa åldersdiskrimineringen som råder både i Hollywood och i samhället i övrigt och berätta en film ur gamla livserfarna människors perspektiv. Det blir liksom per automatik mer intressant att ta del av berättelser om folk som levt ett helt liv.

Filmen var välskriven, snygg, vackert berättad och otroligt välspelad. Hela ensemblen är rakt igenom lysande, men med extra plus för Michael Caine, som lätt skulle haft en Oscarsnominering. Han är fortfarande en av de absolut bästa i hela branschen och likt ett årgångsvin så förädlas han bara för var år som går, mäktigt! Kul även att Harvey Keitel fått en riktigt bra och välskriven roll igen, känns som det var alldeles för länge sedan. 

Tycker detta lätt är en av de bästa filmerna från 2015 och hade gärna bytt ut flertalet av de nominerade för bästa film på Oscars mot denna vackra filmpärla. Sorrentino imponerade stort på mig med den här filmen och jag känner att jag direkt blir sugen på att se "The Great Beauty" som jag skämsigt erkänner att jag inte sett ännu.
Kalis
Youth är en film som är fylld till brädden med vackert foto och vackra scener på bland annat det eleganta hotellet och de vackra Alperna. Filmen har ett lugnt tempo men tillräckligt fort för att inte bli tråkigt. En av mina favoritskådespelare just nu är Paul Dano, tycker bara det är synd att han oftast endast får en mindre roller.
23271-0
Filmen är en symfoni för ögat, och Michael Caine förtjänar en Oscar-nominering. Bra rollprestationer från Keitel och Weisz. 4/5
Visa fler (1)

Veckans populära filmer

Visa fler