War Horse (2011)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Året är 1914 och Joey, ett vackert föl med ett distinkt kors på nosen säljs till militären och blir inkastad i kriget på västfronten. Med hans officerare på ryggen rusar han mot fienden och bevittnar skräcken med striderna i Frankrike. Men trots all förtvivlan med alla gravar når Joeys mod fram till soldaterna och han hittar både värme och hopp. Men hans hjärta slår för Albert, farmarens son han en gång lämnade.
Visa hela synopsis
Betyg
Läs recension
3.0 av 358 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: WAR HORSE

Oförargelig storfilm
"War Horse" är precis så maffigt och samtidigt hemtamt som man kan förvänta sig av Spielberg. Men filmen är framför allt för lång och hoppandet mellan olika karaktärer gör att vi inte riktigt lär känna någon på djupet.

”War Horse” handlar om en häst. 

Okej, det kanske är en aningen förenklad beskrivning, men det är lika bra att göra det klart redan från början. Det är fyrbenta Joey som har huvudrollen här, och är man helt ointresserad av hästar så kanske man ska fundera en gång till över att välja den här filmen.

Filmen börjar precis vid Joeys födelse. Vi får sedan följa honom på en aktion där den fattiga och försupna farmaren Ted (Peter Mullan – "Trainspotting") får för sig att det är en bra idé att köpa den ståtliga hingsten istället för den arbetshäst familjen verkligen behöver. Sonen Albert (nykomlingen Jeremy Irvine) tar på sig att träna Joey så att familjen inte ska förlora gården och allt de äger, och det är Albert som innehar den mänskliga huvudrollen i ”War Horse”. 

När Första Världskriget bryter ut behövs hästarna till armén och pappan väljer att sälja. Det är nu vi verkligen får börja följa Joeys resa. Han hamnar först hos en sympatisk brittisk officer, men snart är det några tyska unga soldater som rider honom och efter det hamnar han hos en sjuklig fransk flicka och hennes morfar (alltid begåvade Niels Arestrup – "En profet", "Mitt hjärtas förlorade slag" – och som förutom Emily Watson utgör det mest kända namnet i ensemblen).

Jag är inte helt med på vad Spielberg försöker göra med filmen. För oavsett om det är att verkligen göra Joey till den karaktär vi sympatiserar med och oroar oss för, eller om Joey mest används som något att hänga upp berättelsen på, men att det egentligen handlar om alla de människor han möter – så blir det inte riktigt rätt. 

För även om Joey beskrivs som en helt fantastisk och makalös häst som klarar allt så är det mycket prat och lite verkstad. Vi får knappast se några underverk ske, utan för tittaren framstår Joey visserligen som en väldigt vacker och även snabb häst, men han vägrar helt att hoppa och även inlärandet i början är långt ifrån något mirakel. 

Fokuserar vi istället på människorna så är det verkligen en samling intressanta karaktärer, alla med sina egna berättelser och bekymmer. Men det hoppas för snabbt mellan dem, vilket gör att så fort man lärt sig gilla någon och börjar bry sig om hur det ska gå för den så är det dags för en ny riktning. Hur lättfärdigt man hanterar de tyska unga männen är verkligen i grövsta laget och lämnar ett stort tomrum. 

Här tycker jag att filmskaparna verkligen missar en chans – för det ser lovande ut att man inte direkt tar ställning i kriget utan visar dess fasor från båda sidor iochmed att vi får se det ur de här tyskarnas perspektiv för en kort stund. 

Efter ett par hopp till har jag nästan tappat bort tanken på Albert och att de två ska mötas igen känns inte speciellt viktigt. Det är också någonstans här i mitten som det börjar kännas långt. Inte konstigt – vi pratar nämligen om nästan två och en halv timme film och det hade absolut kunnat kortas. 

Men efter allt detta gnäll så måste man ändå medge att, även om en del klassiska och ibland kanske lite billiga knep används, så kan Spielberg det där med att locka fram känslor. Han vet vilka strängar han ska spela på för att skapa dramatiska, spännande och ibland hjärtskärande scener. Ingen är väl en sådan mästare på stora vyer som de kulliga landskapen i brinnande solnedgång eller flygbilderna över slagfält där lemlästade män och djur ligger utspridda i hundratal. 

”War Horse” ger helt klart en bild av det helvete Första Världskriget var och hur många som fick offra sig. Skyttegravsscenerna är så fulla av lera, explosioner och blod som man kan föreställa sig men den lilla människan finns där också även om det mer är ett potpurri av personer som filmen snuddar vid snarare än ett par vi verkligen får lära känna. Något som är speciellt synd eftersom det finns gott om gedigna skådespelarinsatser här som hade kunnat lyfta mycket mer om utrymme fanns. Till sist finns här också de fattigas kamp mot de rika översittarna.

Kort och gott – ”War Horse” är en sådan där storfilm som passar många för att den är så teknisk fin som den är och samtidigt oförargerlig. Den sticker inte ut med något unikt, men det var nog heller aldrig meningen. 

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
19766
Bra som komedi, men jag tror inte det var meningen...
Skrattade i alla fall hysteriskt flera gånger. 
Men ger den betyg efter vad den var meningen att vara så 1/5 blir det.
Film
Gillar Spielbergs filmer och jag har inte sett denna än. Men när jag läser synopsen så luktar det överdriven sentimentalhet. Vet inte om jag ska se denna eller inte
Visa fler (111)

Veckans populära filmer

Visa fler