Underworld: Evolution 2006

Efter två års väntan är det äntligen dags för Kate Beckinsale att åter dra på sig helkropps-latexdräkten och fortsätta jakten på sanningen bakom kriget mellan vampyrer och Lychans. Efter att ha mördat den mäktige Victor befinner sig Selene tillsammans med sin följeslagare och kärlek Michael (Scott Speedman) på flykt. "Underworld: Evolution" är en film för den publik som fastnat för föregångaren, så ni som missat den får ursäkta att jag inte bjuder på någon utdragen resumé.

Vi kastas direkt in i handlingen efter en grundläggande historisk prolog om kriget som utspelar sig utan människors kännedom. En gång i tiden blev tvillingparet Marcus och William genom mutationer stående på varsin sida av kriget. Medan Marcus kunde hantera sin blodtörst i skepnad av bevingad vampyr kunde William inte tygla sin hunger som varulv och Victor bestämde då att man skulle låsa in honom för all framtid. Victor såg till att hålla Markus i ett koppel, men efter att Selene mördat denne så vaknar Marcus ur sin hundraåriga sömn för att fullborda sitt öde. Tillsammans med sin bror önskar Marcus att bilda en ny överlägsen ras och det blir upp till Selene och Michael, som trots att de jagas av sina egna, att slåss för sina rasers överlevnad.

"Underworld: Evolution" är ett väldigt oamerikanskt och mörkt actionäventyr. Len Wiseman förutsätter att biopubliken redan sett föregångaren och berättartekniken är inledningsvis såpass knagglig att det krävs vissa förkunskaper för att kunna hänga med - det är annars som att hoppa rakt in i "Matrix Revolutions" utan att ha sett de två tidigare filmerna. Lyckligtvis kommer filmen på fötter igen, och efter en mängd säkerligen förvirrande flashbacks för nya anhängare, knyts trådarna ihop till ett mångsidigt äventyr som ger en verklighetsflykt filmer idag sällan ger. Domedagskänslan hänger tungt över huvudet och humor och torra one-liners har byts ut mot innovativa och våldsamma actionscener där vältrimmade Beckinsale mästrar och ord är uppenbart överflödiga. Upplösningen är något utöver det vanliga sett ur actionperspektiv.

Historien kräver din fulla uppmärksamhet men du får också din belöning för mödan. Att Wiseman sneglat på andra filmer för att få inspiration till sin Underworld-värld är ingen hemlighet, men han lyckas göra denna uppföljare till sitt eget hantverk och kan stolt signera det utan att anklagas för plagiat. Han tar med oss till en värld där Romeo och Julia-romansen mellan en vampyr och en varulv fortfarande lever vidare i en annars kall och mardrömsliknande tid fylld av monster.

Ska man vara petig så skulle man kunna klanka ner på att karaktären Marcus genast vet hur man använder sig av en dator, trots att det uppenbarligen är den första han ser då han vaknar upp ur sin hundraåriga sömn. Men sådana bagateller bryr jag mig inte om då det var den enda som jag reagerade nämnvärt över. "Underworld: Evolution" når inte upp till den magnifika föregångaren, men har allt man kan kräva av en uppföljare, och story och actionscener kombineras ypperligt liksom sist. Mitt betyg till denna uppföljare blir en stark trea och att slutet är upplagt för en tredje film får mig att redan nu längta efter en fortsättning. Möjligtvis får vi se Beckinsale i den lilla tighta redan om två-tre år igen då filmen inte ser ut att krascha ekonomiskt.