The Green Hornet 2011

Action Komedi
USA
119 MIN
Engelska
The Green Hornet poster

Synopsis

Filmen bygger på Britt Reids äventyr. Han är förläggare dagtid och en maskerad brottsbekämpare när mörkret faller. Hans ständige sidekick är Kato och tillsammans med sin japanske vapendragare färdas han runt i bilen ”The Black Beauty”, beväpnade med specialpistoler, knockout gas samt Katos närstridskunskaper blir de en duo att frukta.
Ditt betyg
2.5 av 718 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Info

Originaltitel
The Green Hornet
Biopremiär
21 januari 2011
DVD-premiär
1 juni 2011
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Sony Pictures
Ålder
15 år
Längd

Recensent

Andreas Samuelson

19 januari 2011 | 23:33

Serietidningspopcorn med hjärta

Vad händer när Seth Rogens flabbiga manus sätts i händerna på unika filmgeniet Michel Gondry? Lite oväntat ett maffigt serietidningsäventyr av den våldsammare sorten. Rogen funkar ovanligt bra som småpuckad, självutnämnd superhjälte och här finns som sig bör en snygg sekreterare med skinn på näsan, en hänsynslös megaskurk och en pungsparkandes, übercool kinesisk sidekick som stjäl hela showen.

Britt Reid (Rogen) är en bortglömd rikemansson som vill väl men har lätt för att hamna i trubbel. När hans far (Tom Wilkinson), redaktör för en framgångsrik nyhetstidning, lär honom i tidig ålder att det är meningslöst att försöka utan att lyckas så blir Britt en ansvarslös, ständigt festande och raggande brat. I och med att fadern avlider och brottsligheten, styrd av knarkhandlaren Chudnofsky (Christoph Waltz) som ivrigt söker efter nya ondskefulla tillvägagångssätt att sköta sin verksamhet på (och lära folk att uttala hans namn), så bestämmer sig Britt lite spontant för att bli superhjälte och haffa bovar. Fast haffandet, och de flesta superhjältedåden står faderns ex-mekaniker och assistent för – kinesiske Kato (taiwanesiske popstjärnan Jay Chou), komplett med ett imponerande tekniksinne, övermänsklig snabbhet och seriöst överlägsna kung fu-moves.

Kombinationen Rogen (charmig, harmlöst pubertal humor), som även skrivit manus, och Gondry (som gjort mästerverken "Eternal Sunshine of a Spotless Mind" och "The Science of Sleep") ser kanske inte klockrent ut på papperet och visst kan man lite cyniskt ana att den unike regissören sålt sig till en storbudgeterad storproduktion för lite snabba stålar. Men faktum är att likväl som Rogens härliga humor puttrar på fint så Gondry utlopp för sina egendomliga, fantasifulla filmtekniker och det finns klart en stark kärlek till genren superhjältar och serietidningar i tonen.

Väntade klyschor staplas prydligt med egna grepp och tokroliga infall. Det är absurt våldsamt utan att bli splatterblodigt som i den annars ganska jämförbara "Kick-Ass". Trovärdigheten har medvetet övergetts för att ge rum åt explosiva scener och knäppa situationer som bidrar till ett tacksamt eggande tempo. Rogens superhjälte är i en klass för sig och saknar helt Iron Mans kaxiga sarkasm eller Batmans iskalla attityd utan är istället som ett barn. Istället är han som ett stort barn – lagom korkad och egocentrisk, men hela tiden välvillig och entusiastisk. Det blir stundtals väl många ”awesome!” men Rogens burdusa charm gör att man står ut.

Det är Chous häftiga sidekick som är filmens riktiga actionhjälte – och en cool sådan bör tilläggas. Och där det lätt hade kunnat bli en Jackie Chan-komedi med valfri komisk motspelare finns här en stundtals varm vänskapshistoria mellan två missförstådda, utstötta människor som söker efter mening i livet.

Att man kunnat välja en intressantare skådespelerska som filmens oundvikliga kjoltyg (Cameron Diaz spelar ungefär samma roll hon gjort i sina senaste fem, sex filmer) och gett Waltz en lite råare roll att tugga på än en stereotyp med roligt namn är detaljer i marginalen. ”The Green Hornet” är ingen fullträff som ”Kick-Ass” och lär inte vinna några fina filmpriser men som den glada popcornunderhållning den är så puttrar det på alldeles utmärkt. Och äntligen ges plats åt en superhjälte med mer hjärta än de spydiga och testosteronstinna trikåfjantarna vi är vana vid.

| 19 januari 2011 23:33 |