The Broken Circle Breakdown (2012)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Detta är kärlekshistorien mellan Elise and Didier. Hon äger en tatueringsstudio, han är en flamländsk cowboy som spelar banjo i ett band. Det är kärlek vid första ögonkastet, trots att de är som dag och natt. Han pratar, hon lyssnar. Han är en dedikerad ateist, men samtidigt en obotlig romantiker. Hon har ett kors tatuerat i nacken, men har ändå båda fötterna på jorden. Deras lycka blir komplett när deras dotter Maybelle föds. Men när flickan är sex år gammal blir hon svårt sjuk och allt förändras.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: THE BROKEN CIRCLE BREAKDOWN

Musik, cancer och kontraster
Den belgiska regissören Felix van Groeningen har med sin "The Broken Circle Breakdown" lyckats krydda en berättelse vi sett många gånger tidigare till något som faktiskt känns fräscht. Det är en hjärtskärande film vars starka elektricitet intressant nog bildas i fogarna mellan skarpa motpoler och kontraster när de kastas mot varandra.

Berättelsens kretsar kring det till synes omaka paret Elise (Veerle Baetens) och Didier (Johan Heldenbergh), vars tillvaro snabbt förflyttar sig från ljuset till mörkret när deras dotter Maybelle (Nell Cattrysse) blir svårt cancersjuk. Deras relationsspiral av lycka som bara stegrat och stegrat med tiden vänder sig upp och ner, och allt de tidigare tagit för givet sätts brutalt och orättvist på spel. Det som följer är en fullkomligt förkrossande skildring av hur det ibland känns som att livet offensivt jobbar emot en och smular sönder det som betyder allra mest. Som publik gäller det bara att spänna fast säkerhetsbältet och förbereda sig på den flodvåg av tragik som komma skall.

För att en mörk historia av det här slaget ska fungera krävs det att filmskaparna vet hur all olycka och misär ska balanseras, och Van Groeningen har full koll på just detta. Filmen berättas genom ett flashback-narrativ, och man skulle kunna sortera pusselbitarna som läggs fram i två högar. De lyckliga bitarna från före dotterns sjukdom mixas sömlöst med eländet som utspelar sig efter det första förkrossande beskedet hos läkaren. Det är här som de spännande kontrasterna finns, när publiken färdas fram och tillbaka mellan tragik och komik. Det mörka kastar helt klart en viss skugga över det ljusa, men det blir ändå ett välbehövligt avbrott varje gång man kastas tillbaka i tiden.

Kontrasterna hittar vi också i de två huvudkaraktärerna som båda blir en del i skildringen av den klassiska tron om hur plus och minus dras till varandra. Blonda Elise driver en tatueringsstudio (och har en hel del av den varan själv), äter vegetariskt och har en viss tro på någon form av existens efter döden. Ateistiska Didier är en mörkhårig, köttätande och skäggig cowboy-typ med ett oändligt intresse för americana-kultur. Vid deras första möte glöder det till direkt, och när de upptäcker sin gemensamma mark inom bluegrass-musik växer deras kärlek explosionsartat. De börjar uppträda tillsammans, och bygger snart på en framtid som ter sig lovande och hoppfull. Även miljöerna bjuder på kontraster, då scener på Didiers blommande, enkla och levande bondgård varvas med det kliniska och högteknologiska sjukhuset där Maybelle vårdas.

Alla dessa kontraster ger "The Broken Circle Breakdown" en gnista och energi som genomsyrar hela filmupplevelsen, en stark och gripande sådan dessutom. Energin hittar vi även hos både Veerle Baetens och Johan Heldenbergh som på trovärdigt vis lyckas gestalta två människor vars tydliga olikheter snarare för dem samman än skapar avstånd mellan dem. När alla prövningar står för dörren blir det dock annorlunda, och även de aspekterna lyckas dessa två skickliga skådespelare navigera sig genom med säkerhet.

Hanteringen av tematiken i filmen är också överlag stabil och den har verkligen något att säga om kärlekens komplexitet och vår korta existens på den här planeten. Det känns dock som att det rinner över lite när man mot de senare partierna försöker knyta in något betydande om stamcellsforskning och de religiösa motsättningarna som finns inom det området. Hela den tråden lämnas relativt outvecklad, och därför känns det istället som att man har siktat lite för högt och denna ouppfyllda ambition sänker filmen ett steg. En viss övertydlighet känner man av ibland också, framför allt när de två föräldrarnas olikheter ska konkretiseras i vissa scener.

Sammanfattningsvis kan man säga att "The Broken Circle Breakdown" inte direkt är en given film på en slapp fredagskväll, men om man är laddad för något starkare och snärjigare så kan man här tas med till en väldigt rörande och känslomässig plats. Scenerna då tårarna lurar precis bakom ögonlocken är många, och man känner sig ganska omtumlad och desorienterad när eftertexterna börjar rulla. Det bjuds på bluegrass-musik, lätt komik och tragik om vartannat, och blandningen i den brustna cirkeln är stundtals - men inte genomgående - fullständigt elektrisk.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
MagnusP
Det är inte ofta man blir såhär berörd av döden. Mycket bra, tyvärr så höll filmen inte samma höga klass rakt igenom.  rekommenderar er att se den
13881
Jag blev vansinnigt berörd av den här filmen, den är fruktansvärt stark. Ett oerhört väloljat, känsloladdat filmhantverk som kombinerar country och cancer på ett häpnadsväckande och oerhört vackert  vis. Hårdhudade människor kanske vill invända att det är för sentimentalt eller nåt, men jag är i varje fall försvarslös inför denna vackra berg-och-dalbana mellan glädje och misär, liv och död. Musiken används på ett enastående vis och huvudpersonerna är lätta att känna med, tack vare de välskrivna, intima karaktärsskildringarna och det mycket finstämda skådespeleriet.  Det icke-linjära berättandet tycker jag används på ett utmärkt sätt. Det förstärker verkligen nerven och känslorna i filmen, men är för den skull inte för tillkrånglat eller bökigt. Framför allt känns det som att känsloskildringarna i sig själva - med den fruktansvärda styrka de har - är det viktigaste i varje enskild, stämningsmättad scen, och att det konkreta händelseförloppet därför kan få vara lite sekundärt, och istället få utkristalliseras över tid, i lugn och ro. Hursomhelst, en femma från mig.
6027
Detta var helt klart bland det bästa jag sett, någonsin.  Håller med att det var lite krävande med hoppandet fram och tillbaka. Men med lite eftertanke så trpor jag att det byggde upp historien allt eftersom. Mycket skickligt gjort. Prestationen av skådespelarna måste ju sägas vara av världsklass. En film som verkligen berör och samtidigt ställer frågor om religion och existensiella d:o. Sällan man blir så berörd av en film. Fem makrillar i betyg av mig.
Visa fler (10)

Veckans populära filmer

Visa fler