Tár 2022

Drama Musik
USA
158 MIN
Engelska
Tár poster

Synopsis

Drama om Lydia Tár, den första kvinnliga chefsdirigenten vid en större tysk orkester.
Ditt betyg
3.1 av 24 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
Tár
Biopremiär
3 mars 2023
DVD-premiär
10 juli 2023
Digitalpremiär
26 juni 2023
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
Universal Pictures
Åldersgräns
7 år
Längd

Recensent

Jonna Vanhatalo

4 september 2022 | 17:45

Förförande och fascinerande, men föga engagerande

RECENSION. ”Tár” är ett lågmält och bitvis ganska tråkigt musikaliskt drama av Todd Field. Dock lyfter Cate Blanchetts fantastiska gestaltning av den framstående kompositören Lydia Tár filmen och upplevelsen. Hon är helt magnifik, och jag kan inte minnas när senast någon strålade så starkt.
Filmen inleds med att Lydia Tár intervjuas av en journalist. Hon får svara på frågor om sitt liv och sin karriär, och tanken är att vi ska få lära känna henne -detta svala, onåbara musikaliska geni. Och det får vi, men redan där är mitt intresse på väg att lämna salongen. Att det som sägs är värt att lyssnas på, och att Blanchett är i sitt esse räcker inte, eftersom scenen är så fruktansvärt trist och utdragen. Den orsakar en uppförsbacke direkt från start och därefter är det svårt för filmen att få bra glid igen.
 
Det är egentligen inte förrän efter cirka en timme som jag känner att något värt att registrera äntligen börjar hända. Då blir det å andra sidan också stundvis väldigt spännande och intensivt, om än fortsatt lite väl subtilt. ”Tár” är en film som rör sig mellan raderna. Det händer mängder där och är man inte uppmärksam, går det en lätt förbi. Och det händer, för ofta, eftersom det på raderna inte engagerar tillräckligt.
 
”Tár” handlar om den världsberömda kompositören Lydia Társ uppgång och fall. Från firad lärare på musikakademien Juliard och dirigent för prestigefulla Berlins symfoniorkester till att blir en utbuad föredetting. Hon är en kvinnotjusare och intrigen utvecklas till en sorts me too-historia, med ett något annorlunda upplägg. Människor med makt, oavsett kön, har i alla tider tenderat att utöva sin position gentemot de som är i beroendeställning till dem, så också här. Det beteendet gick länge gick under radarn, men har tack och lov, ett helt annat ljus på sig idag.
 
Ämnet är fascinerande, liksom är kvinnan det hela handlar om. Ändå blir jag inte särskilt berörd, och det är frustrerande. Jag uppfattar filmen som tillrättalagd, och liksom perfekt polerad för att beundras. Den spelar perfekt på sina strängar, vilket inte tilltalar mig. Den torra humorn är något som vissa nöjt kommer torrfrusta åt, medan humorn lär flyga förbi många av oss andra. Det finns såklart underhållande repliker, och vissa utvecklingar kittlar mig i tanken, ändå är den största och i princip enda behållning Cate Blanchett. Hon är fanimej fullständigt briljant! Vilket tål att upprepas.
 
Blanchett är med i nästan varje bildruta, och övertygar i vartenda ett. Hon sätter varje uttryck och uttal och trots att karaktären inte är särskilt sympatisk, ger Blanchett henne viss värme och hjärta. Jag förkastar hennes agerande, men kan ändå ömma för henne när konsekvenserna med rätta når ikapp.
 
Fotot är väldigt vackert, kompositionen i bilderna utsökt och ljuset ger det visuella en nästan sakral känsla. Många scener är långa och filmade i endast en tagning, och även om omgivningarna ofta är stela, funkar det i den strama miljön som historien utspelar sig i.
 
”Tár” är en klassiskt tidlös, konstnärlig film som kommer förföra delar av publiken och lämna resten hålögt gäspande. Själv hamnar jag någonstans i mitten. Jag kände mig efteråt lätt bestulen av min tid, men tycker samtidigt att det var värt det, främst just tack vare Blanchetts strålande insats.
| 4 september 2022 17:45 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
3
På självaste internationella kvinnodagen hade “Tár” sin första visning i småstaden där jag bor. En film där Cate Blanchett gör ett enastående och starkt kvinnoporträtt som har givit henne en Oscarsnominering i den annalkande galan som går av stapeln på den kommande söndagsnatten som väntar i den stund då jag skriver denna recension. Jag har varit och sett filmen på bio i förberedande syfte inför galan. Nu ska jag berätta vad jag tyckte med en recension. Men först lite om handlingen. Regissören Todd Field har regisserat, skrivit manus och producerat Filmen "Tár" med Cate Blanchett i huvudrollen som den ikoniska musikern och kompositören Lydia Tár. Filmen "Tár" undersöker maktens föränderliga natur. Samt dess inverkan och varaktighet i vår moderna värld. En film baserad på en verklig persons öde med Cate Blanchetts begåvade skådespeleri i fokus ser på pappret bra ut. Att gå och se sådan film på den internationella kvinnodagen känns verkligen som en bra krydda. Att historien är en slags Me Too historia vinklad lite annorlunda skänker också en intressant ingrediens i formeln. Vi får följa Lydia Tár som är en firad lärare på musikakademien Juliard och dirigent för prestigefulla Berlins symfoniorkester. Hennes framgångar är på topp. Hon är en inspiration för många kvinnor och hon får även många kvinnor på fall. Med makt och framgång kommer konsekvenser. I Lydia Társ fall anklagelser om sexuellt utnyttjande och missbruk av makt. Att kön inte har något med maktmissbruk att göra gör filmens tema fascinerande. Det är inte den vinklingen av Me Too man brukar få vanligtvis. Cate Blanchett är med typ i varje scen i denna nära 3 timmar långa film. Flertalet scener är filmade i en enda tagning vilket skänker mer realism åt filmen i helhet. Vissa scener kan dock kännas väldigt långa och man tappar ibland intresset. Men när filmen har pågått i en timme så börjar intresset för filmens till stor del osympatiska huvudkaraktär att växa. Cate Blanchett skänker en del värme och lite torr humor till sin Lydia Tár. Det gör att man får viss sympati för henne när det går utför och hon blir hånad och anklagad istället för hyllad. Jag är inte så bekant med de verkliga händelserna. Så jag vet inte hur pass tillrättalagd historien är. Men det är inte filmens uppgift heller att vara en dokumentär historia baserad enbart på fakta. Hela vägen går inte filmen “Tár” hem hos mig. På grund av Cate Blanchetts magnifika skådespeleri på Oscarsnivå så ror hon filmen i land och det är på grund av henne som filmen är sevärd. Men det finns partier där man sitter och gäspar, väntar på att långa scener ska avrundas och att man ska komma vidare i filmens berättande. Men i sin helhet så blir man i alla fall intresserad av vem Lydia Tár är. Det är en konstnärlig film och en vacker, men något smutsig resa att dras med på. Man vet inte vem man ska tro på. Om Lydia Tár talar sanning kring om det bara är studenter som missförstår henne och blir olyckligt kära eller om det är hon som ger dem felaktiga signaler medvetet för att utöva maktmissbruk. Det är upp till betraktaren att avgöra. Sammanfattningsvis så är det en viktig film vi får. Mitt betyg till filmen “Tár” blir godkänt. En trea av fem möjliga i betyg.
Läs mer