En annorlunda värld 2022

Till att börja med känns det härligt att se Walt Disney Animation Studios åter ge sig på äventyrsgenren. Här finns den där barnsliga upptäckarglädjen och fantasirikedomen som vi inte riktigt sett sedan "Atlantis" och "Skattkammarplaneten" för över 20 år sedan. Båda filmerna fick en stark fanskara, och jag kan helt klart tänka mig att även "En annorlunda värld" kommer hitta hem bland unga tittare. För att inte tala om deras föräldrar som kan relatera till berättelsens andra lager - där familjeband sätts på prov.

 

Inledningen berättar, nästan som en levande serietidning, om den store Jaeger Clade. En tuff och orädd äventyrare, ständigt driven av att utforska vad som döljer sig bortom landet Avalonias gränser. Med på resan finns motvilligt hans son, den något mer försiktige Searcher. När Jaeger mystiskt försvinner under ett av sina uppdrag blir Searcher definitivt övertygad om att det trygga livet som bonde passar honom bättre.

 

25 år passerar, och den vuxne Searcher (Jake Gyllenhaal gör rösten i originalversionen) har nu en egen liten familj med hustrun Meridian, en sextonårig grabb och en lurvig trebent hund. Han jobbar som pando-bonde (pando är en växt som ger hela nationen elektricitet) och trivs bra med livet. Men när pando börjar tappa sin gnista och riskerar att lämna världen strömlös måste Searcher, mot bättre vetande, att ge sig ut i bergen där hans pappa en gång försvann och försöka se vad som hotar den döende energikällan.

 

Vips, så hamnar hela familjen på äventyr på okänt territorium, där otäcka hot hittas kring varje hörn, och inte minst nya lärdomar om vad det innebär att vara en familj.

 

"En annorlunda värld" tar oss till färgsprakande platser som ter sig som rena science fiction. Ett rosatonat fantasiland fyllt av gulliga varelser som vill äta upp en, magiska växter och förrädiska tentakler vart man än tittar. Futuristiska miljöer möter en snygg retro-design när det kommer till bland annat rymdskeppet som denna eklektiska expedition färdas i.

 

Filmens bultande hjärta är dock pappa-son-relationerna som får stå i fokus. Då menar jag både Searchers oro över att inte leva upp till sin fars namn, samt de förväntningar och krav han själv omedvetet ställer på sin egen tonåring. Här finns fint skildrade känslor och dialoger som känns äkta när filmskaparna berör det svåra och det vackra i att vara förälder. Jag tänker mig att det är en utmärkt film för pappor att uppleva med sina söner, och överlag för äldre generationer att se med de yngre, för att kanske förstå varann lite bättre.

 

I slutändan känns inte "En annorlunda värld" fullt så unik och minnesvärd som den hade kunnat bli. När Disney släpper en animerad film om året är det svårt att bryta sig ut ur mallen. Generationsklyftor, och tankarna om att inte duga eller räcka till för sin familj, det såg vi ju i "Encanto" bara häromåret. Och storyn om att söka sig bortom sin trygga om än begränsade värld känns igen från den betydligt roligare "Croodarna" från en konkurrerande studio. Den främmande och annorlunda värld som filmen utlovar blir snabbt lite monoton, och lämnar mig med en önskan att få se och uppleva mer.

 

Men det är en film med stort hjärta och fina budskap - sånt där som blivit Disneys starkaste signum. Under fartfyllda 90 minuter hinner man också slå ett slag för miljön, och bjuda på den finaste hbtq-skildringen som någonsin skådats i en bred, animerad familjefilm. När tonårige Ethan får fjärilar i magen inför sin killkompis är det Disneymagi i sin mest hjärtevärmande form.