Sin City: A Dame to Kill For 2014

Sin City: A Dame to Kill For poster

Synopsis

I uppföljaren till ”Sin City” från 2005 vävs två av Frank Millers klassiska historier samman med nya berättelser där stadens mest hårdkokta medborgare konfronteras med några av sina mer avskydda invånare. 
Dwight planerar sin hämnd mot kvinnan som svek honom, Ava Lord, samtidigt som Nancy försöker hitta ett sätt att hantera Hartigans död.
Ditt betyg
2.7 av 517 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Jake Bolin

25 augusti 2014 | 18:15

Blodigare och porrigare

"Sin City: A Dame To Kill For" är blodigare och porrigare än sin föregångare, men saknar ett liknande sensationsvärde. Såvida man inte tycker att det är sensationellt att en åldrad Bruce Willis får mindre speltid än Eva Greens nakna bröst. För i sådana fall är den oerhört nyskapande.
Det har gått nästan tio år sedan Robert Rodriguez och Frank Miller tog med oss till staden som får Sodom och Gomorra att likna Djursholm i jämförelse, den genomkorrupta ultravåldsmetropolen Sin City. Bara de mest inbitna fansen av den första filmen har något att vinna på detta återbesök. Nyhetens behag har hunnit både svalna och vittra bort sedan det sist begav sig, det är svårt att år 2014 bli omtumlad av det överstiliserade visuella koncept som med ”Sin City” var nytt och fräscht men som nu av logiska skäl känns mindre fräscht och nytt. 3D-glasögonen tillför inte gigantiskt mycket i sammanhanget.

Robert Rodriguez verkar knappast heller ha fördjupat sitt intresse för personregi under det senaste decenniet. Långt ifrån alla skådespelare i den annars imponerande rollbesättningen klarar av att leverera Millers hårdkokta oneliners utan att man tycker sig höra hur replikerna ekar tomt mot inspelningsstudions green screens. Dialogscenerna verkar helt enkelt många gånger blir överstökade med minsta möjliga antal tagningar.

Men det främsta problemet med denna katastrofalt försenade uppföljare utgörs av det simpla faktum att man förbrukade de bästa historierna ur Frank Millers seriekatalog i den första filmen. Utöver huvudberättelsen (som fiffigt nog heter just ”A Dame To Kill For”) består ”Sin City: A Dame to Kill For” av tre kortare historier där bara en, ”The Long Bad Night”, kommer i närheten av Millers toppnivå. Det är en hårdkokt hämndhistoria (jo, faktiskt) där Joseph Gordon-Levitt spelar en korthaj som lägger sitt liv i potten när han utmanar den rakt igenom onde senator Roark på ett pokerparti.

Övriga två storys är slöa och repetitiva bagateller som inte bidrar med mycket mer än att Miller utsätter kontinuiteten i ”Sin City”-universumet för ett ganska grovt självsabotage. Möjligtvis kommer ett eller annat fan att utbyta tolkningsmöjligheter och hårda ord på diverse forum under den närmsta tiden angående detta.

Det skulle kanske kunna bära sig ändå, om det inte vore för att Miller och Rodriguez dessutom slarvar bort mycket av potentialen i grundmaterialet. ”A Dame To Kill For” var Millers andra skildring ifrån Sin City i serieform och är tillsammans med ”The Hard Goodbye” (Marvs kortståg som skildrades i den första filmen), ”The Big Fat Kill” och ”That Yellow Bastard” (också i första filmen) den starkaste och stilsäkraste noirhyllning som har kommit från amerikanens penna. Efter det försämrades kvaliteten på hans ”Sin City”-alster gradvis. Filmversionen är en stressad och på sina ställen illa strukturerad tolkning som är nästan helt renons på förlagans emotionella styrka. Historien om hur den reformerade bråkstaken Dwight (Josh Brolin) blir indragen i en spiral av våld och ond bråd död av sitt livs kärlek, den vackra men manipulativa Ava Lord (Eva Green), är i sin ursprungliga serieform ren uppvisning av Miller. Den hade förtjänat att överföras till vita duken med större omsorg.    

Råröj och en aldrig så tjusig ljussättning till trots så känns det helt enkelt som att ”Sin City: A Dame To Kill For” kommer för sent till festen, bildligt talat. Det är en betydligt sämre film än ettan som tar strid om biobesökarnas pengar under den sista skälvande sommarmånaden, dessutom under benhård konkurrens. Inte ens muskelkolossen och råskinnet Marv rår på fyra ninjasköldpaddor och en charmig samling galaxväktare på en och samma gång.  

Kanske är det skälet till att Robert Rodriguez istället satsar på att försöka slå rekord i hur många gånger det är möjligt att smeka Jessica Albas förföriskt dansande kropp med kameran, eller visa en barbröstad Eva Green i halvdunkel. Spoiler: Han sätter det! Alltid något.
| 25 augusti 2014 18:15 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
3
Vill ni se min videorecension av den här filmen kan ni klicka på nedan länk: https://www.youtube.com/watch?v=k4JpVA74vIg En ung man gör allt han kan för att hämnas på sin far… En ung kvinna gör allt för att komma över sitt förflutna och gå vidare med sitt liv… Dwight väljer att försöka hjälpa sin föredetta kärlek och dras i och med detta in i någonting mycket farligt… Allt detta händer i Sin City… Nja… jag blev rätt besviken faktiskt. Nästan 10 år efter att den första filmen ”Sin City” kom så har nu uppföljaren ”Sin City: A Dame to Kill For” premiär och mina förväntningar var riktigt höga. Den första filmen var verkligen revolutionerande med sitt snygga foto och regissörerna Robert Rodriguez och Frank Miller lyckades verkligen sätta an en unik stämning i filmen. Nu är de båda regissörerna tillbaks och det visuella fanns utan tvekan kvar i denna stjärnspäckade uppföljare. Tyvärr så var det inte så mycket annat i filmen som höll måttet… ”Sin City: A Dame to Kill For” var upplagd på ett liknande vis som den första filmen. Vi fick följa ett par karaktärer i deras historier som flätades samman med hjälp av bikaraktärer och huvudkaraktärer. Det jag reagerade på var att filmen saknade momentum. Framförallt så upplevde jag historien i mitten som lite seg och intetsägande. Detta tror jag berodde på både brist på manus och regi. Sen så kändes det lite som att regissörerna och manusförfattarna valt att fokusera mer på snygga tjejer och meningslös action hellre än smart dialog och repetitioner med skådespelarna/skådespelerskorna… Mina förväntningar var höga men jag blev ganska besviken. ”Sin City: A Dame to Kill For” var långsam i sitt tempo, ytlig och ganska intetsägande. MEN! filmen räddades med nöd och näppe tack vare den snygga förpackningen.
Läs mer