Scarface (1983)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Redan i uppsamlingslägret i Miami lär sig den unge kubanen Tony Montana den brutala sanningen. Det är bara brott som lönar sig för en fattig flykting. Den blomstrande kokainsmugglingen blir hans språngbräda till framgång. Och Tony Montana är smartare, hänsynslösare och hungrigare än sina konkurrenter. Scarface är en 2 timmar och 50 min lång gastkramande skildring av ett modernt gangsterimperiums uppgång och fall.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: SCARFACE

Överskattad och överdriven
Med risk för hatmejl: Brian De Palmas laddade regi, de klassiska scenerna och Al Pacinos pulserande insats åt sidan - den här kultfilmen saknar helt sympatiska karaktärer och är i jämförelse med originalet en ganska typiskt överdriven remake.

Liksom de som missade föregångarna till "King Kong", "True Grit" eller "Texas Chainsaw Massacre" (för att nämna ett fåtal) så är det fullt förståeligt att man uppskattar Brian De Palmas populära remake av "Scarface - Chicagos siste gangster". Här finns trots allt en fängslande story och en spännande huvudkaraktär. Men likt i många remakes ska det skruvas några varv för mycket och överdrivas - ett pistolskott i originalet blir en hel salva här.

Man har även förflyttat handlingen från gangsterkvarteren i Chicago till knarkhandeln i Miami där kubanske flyktingen Tony Montana (ni vet vem) sakta men säkert tar över som kung i de kriminella kretsarna. Men precis som de flesta herrar på täppan så slutar maktbehovet och hybrisen i misär, ensamhet och gott om fiender.
Största problemet här är vår huvudkaraktär. Pacino spelar ut hela sitt register och riktigt glöder i rollen (även om De Palma tillåter honom att spela över stundtals) men rollfiguren är en riktig skitstövel redan i inledningen och det är nästintill omöjligt att bry sig om hans öde även om man ofta imponeras av hans passion och viljestyrka.

Utan att jämföra allt för mycket med det överlägsna originalet (där Tony hade betydligt mer charm och karisma) så håller den nästan tre timmar långa filmen på alldeles för länge utan att berätta särskilt mycket. Antiknarkbudskapet hamras in tidigt med slägga och man anar sällan till aldrig någon optimism eller glädje utan allt är mörkt, dystert, obehagligt och våldsamt.

Till filmens försvar, förutom Pacinos och hans begåvade motspelares närvaro, så är De Palma en hejare på spänning. Hans Hitchcock-vibbar (som han tidigare stilat med i "Carrie", "I nattens mörker" och "Vittnet måste tystas") anas i flera minnesvärda scener där även om våldet tar överhanden så håller oförutsägbarheten tittaren i schack. Som den ökända motorsågsscenen eller när Tony med kumpaner förföljer en bil som ska sprängas.

Det är om något en stark kultklassiker och både våldet samt Pacinos insats känns i magen. Men som gangsterfilm känns den, speciellt i jämförelse med originalet eller Coppolas/Scorseses mer eftertänksamma rullar, både förlegad och överdriven. De Palma (vars karriär med undantag för "De omutbara" dalade rejält efter denna) visar kraftprov i spänningsmomenten men däremellan är det en endast hyfsad och gravt överskattad film.

Senaste kommentarer
Kalis
Jag ändrar mitt betyg från en mycket stark 3a till en väldigt stark 4a efter en att ha sett filmen en andra gång. Jag tycker nog också att detta är ett Al Pacinos bättre verk. 4/5
StuntmanMike
Ett mästerverk. En riktig klassiker som man är halvt handikappad i film kretsarna om man ej sett den. Man kan tycka vad man vill om den men det är en film som måste ses. Slutet är genialiskt och genomtänkt. Al Pacino gör rollen skit bra. Då jag inte sett originalet från 30-talet kan jag inte uttala mig om den. Men det är helt klart en film man måste se. Som nedan skrivet, så är det en aning synd att filmen har hamnat i skuggan av "say hello to mah little friend!" Och 80-tals estetiken. Al Pacino gör här enligt mig sin bästa roll någonsin. 5/5.
18949-0
håller med till 100 %
Visa fler (32)

Veckans populära filmer

Visa fler