Parallella mödrar 2021

Drama
Spanien
120 MIN
Spanska
Parallella mödrar poster

Synopsis

Två kvinnor, Janis och Ana, träffar varandra i ett sjukhusrum innan de ska föda. Båda är ensamstående och blev gravida av misstag. De är på vitt skilda platser i livet och med olika förväntningar på vad som komma skall men deras utbyte under dessa timmar kommer att skapa en mycket nära länk mellan de två på ett så avgörande sätt att det kommer att förändra livet för båda.
Ditt betyg
Användarbetyg saknas
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
Madres paralelas (Parallel Mothers)
Biopremiär
4 februari 2022
Språk
Spanska
Land
Spanien
Distributör
Scanbox Entertainment
Längd

Recensent

Jonna Vanhatalo

8 september 2021 | 09:00

Sevärt Almodóvar-drama håller inte hela vägen

Spanske regissören och mästaren Pedro Almodóvar är tillbaka med en känslosam film om moderskap och ursprung. Det är lågmält, välspelat och väldigt fint. Tyvärr håller inte helheten med sina två parallella historier riktigt ihop i slutändan.
Penélope Cruz gör sin åttonde huvudroll i en film av Almodóvar, och är här som Janis, lika strålande som alltid. Hon har en naturlig och otroligt behaglig utstrålning, som gör att man har svårt att slita ögonen ifrån henne. Även nykomlingen Milena Smit, som Ana, är riktigt bra och jag tror på kemin de två emellan. Överlag är filmen och dess ofta vardagliga miljöer också vackra, på ett lågmält, tillgängligt sätt.
 
Janis och unga Ana träffas på bb. De föder sina döttrar nästan samtidigt och återvänder därefter till sina respektive liv. Tiden går och plötsligt en dag, på grund av anledningar, kommer de i kontakt med varandra igen.
 
Almodóvar har en oerhört skarp blick, när han berättar om kvinnor, i sina filmer. Detta är inget undantag. ”Parallella mödrar” handlar om en spirande relation två moderna kvinnor emellan, vars öden broderats samman av livet. De är båda ensamstående mödrar, men framförallt är de just kvinnor. En ofta rätt vanlig kombination, som ändå inte är en självklarhet på film. Det finns flera andra starka kvinnor med i bilden, och på flera håll läser jag budskap om kvinnors rätt till utrymme, vilket är väldigt tillfredställande i mina ögon.
 
Vid sidan av detta, berättar ”Parallella mödrar” också en annan, parallell historia. En som handlar om en mörk tid i spansk närhistoria, om diktator Franco, och de som föll offer för hans terror. Den historien är nog så viktig och gripande också, och jag hade gärna sett mer av den. Dock i en annan film. För i denna får inte storyn i mitt tycke riktigt plats. Eller den tar plats, fast då på bekostnad av det där andra, det som är det mest engagerande.
 
Filmen är hyfsat nedtonad, utan tillagda lustigheter eller onödigt färgstarka karaktärer. Dess styrka är den jordnära och varna skildringen av kvinnligt sammanhang. Den lyfter av sig själv och hade inte behövt någon historisk ”krydda”.
 
”Parallella mödrar” är ett porträtt om kvinnor och om moderskap. Men filmen är också en uppgörelse med det mörka i sin nations förflutna. Jag kan uppskatta ambitionen att knyta samman dessa historier, och båda väcker förvisso intressanta tankar om vårt gemensamma arv och ursprung. Tyvärr blir helheten, som resultat, aningen spretig, men också överdrivet sentimental stundvis.
 
Samtidigt tycker jag ju om vissa delar väldigt mycket, så för sjutton, ge den en chans du med!
| 8 september 2021 09:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Parallella mödrar
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu