Man of Steel (2013)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Ny filmatisering av Superman, DC Comics klassiska hjälte från planeten Krypton som har svurit att beskydda människorna på Jorden från allt ont.

Vi ser Henry Cavill i rollen som Clark Kent/Superman och Amy Adams spelar Lois Lane. Ingen superhjälte utan superskurk och som den ondskefulle General Zod ser vi Michael Shannon.
Visa hela synopsis
Betyg
Läs recension
3.0 av 752 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: MAN OF STEEL

S står för Storslaget
Ingen biosommar är komplett utan trikåklädda män med superförmågor, som räddar storstäder från att bli aska. Så passande då att mannen av stål kommer tillbaka, 75 år efter hans debut i serietidningsform. Men glöm filmerna eller TV-serierna du sett. Den här pånyttfödelsen, i händerna på Christopher Nolan och Zack Snyder, är självsäker, intensiv och full av svärta. En värdig kompanjon till "Batman Begins".

I ett parallellt universum, på en planet mycket lik vår egen, står man nu redo att lansera en andra uppföljare till "Superman Returns", Bryan Singers underskattade homage/fortsättning på de lekfulla originalfilmerna med Christopher Reeve. Tråkigt nog inte hos oss, för där många såg ett nostalgiskt äventyr med potential, nojade Hollywood-bossarna över bristen på fart, fighter och dollars i kassan.

Så man gör det där som alla gör nu, en reboot, där "boot" står för kängan som sparkar bort alla spår av tidigare inkarnationer. Istället för färgstarkt serietidningsskoj och Jönssonligan-skurkar ska han nu stöpas om till en jordnära och verklighetstrogen hjälte i en mörk och våldsam värld.

Det gick ju utmärkt för Batman. Och vet ni vad, det funkar skitbra för Stålis.

Från de första krigshärjade scenerna på ett dödsdömt Krypton märks det att den här historien inte har berättats förut. Inte på det här sättet. I grova drag är mycket sig likt: planeten är körd, en bekymrad far och mor sänder iväg sin nyfödde son mot Jorden, där han får överleva och med lite tur sprida fred bland sina medmänniskor. Väl medveten om att vi snackar science fiction i yttre rymden, här ligger ändå fokus på någon slags realism. Ingen försvagande kryptonit, inga magiska kristaller syns till på hela filmen.

Unge herr utomjording kraschar på familjen Kents bakgård i Kansas, där Kevin Costner och Diane Lane lever barnlösa men lyckliga. De hänger tvätt, meckar med bilen och peppar den utstötte med livsråd under uppväxten. Det är tufft nog att vara tonåring och tampas med puberteten, men lägg till superhörsel och omänsklig styrka på det... Clark, som han döpts till, har en hel del att reda ut inombords.

En rejäl bit av filmen tillåts för att sätta karaktären, hans styrkor och svagheter, och vad som driver honom. Tillbakablickarna till barndomens nyckelscener i Smallville varvas med nutid, där Henry Cavill flackar runt och söker sig själv. Det är trots allt oväntat spännande, inte minst när hans vägar korsas med nyfikna storstadsreportern Lois Lane och hennes många frågor. Vad innebär det att vara en ensam alien på jorden? Att växa upp med övernaturliga krafter och inte veta något om sitt ursprung? Här djupdyker vi in i sånt som de tidigare "Superman"-filmerna bara snuddat vid.

Jag förstår att det låter skittråkigt för en del, och de actionsugna får också sitt. Den andra halvan av filmen, också en generös speltid, vigd åt spektakulära sammandrabbningar på marknivå och ute i rymden. Krypton-generalen Zod (Michael Shannon) har nämligen följt efter, med planen att krossa världen och utplåna vår befolkning som om han vore någon Lex Luthor.

När det väl brakar loss står ingen Metropolis-skrapa säker. Den som gått på bio för en och annan fet blockbuster senaste åren känner igen sig, CGI-kavalkaden skulle kunna vara ihopklippt av höjdpunkter från allt från "Transformers 3" till "The Avengers". Lyckligtvis har man gott om krut, variation och coola skurkar för att det inte ska bli alltför segt. Supermans styrkor, och hans begränsningar, gör sig kända på allvar.

Christopher Nolan, skaparen till den löjligt framgångsrika "The Dark Knight"-trilogin, är med som producent och övervakar processen. Det blir säkrast så. Gud förbjude att Zack Snyder är för mycket Zack Snyder, med sin fablesse för våld och blod. Här ska det skapas 11-årsunderhållning med möjlighet till - stryk det, med krav på - flera uppföljare. Man har inte råd att än en gång sjabbla bort en så viktig franchise som Amerikas förste och störste superhjälte. Ingen risk för det, filmen är redan framgångsrik och Cavill lär få dra på sig kostymen minst två gånger till. Jag ser gärna mer.

Det är nog å andra sidan inget du tar med barnen på en regnig sommarkväll. Med sin spellängd på 2,30 och noll humor är det tydligt inte ett familjeäventyr man siktar på. Snarare är "Man of Steel" en värdig kompanjon till "Batman Begins", om vi snackar tunga, lite för långa men överlag mycket lovande nytolkningar av klassiska serietidningshjältar.

Han är inte längre en mantelklädd rockstjärna på Daily Planets omslag, snarare en ny Jesus som kommit ner på Jorden och väntar på rätt ögonblick att frälsa oss alla ifrån ondo. Farligt nära religiöst, men ändå fascinerande och fint. Alla känner vi till Superman och hans bakgrund, men det har inte skildrats på det här sättet förut, så att också en vanlig jordgubbe som du och jag kan relatera och känna något, inte bara roas av spektaklet på vita duken. Och framför allt är det en nytolkning som vågar skriva om en älskad superhjältes historia (se och lär, Marc Webbs Spider-Man).

S:et på hans bröst är kryptonska för "hopp". På vår planet står det för Spektakulär, Saftig Sommaräventyrs-Specialburgare med extra senap och strössel. Stålmannen är tillbaka. Och det Kate Bosworth en gång skrev i sin blaska är ett minne blott - världen behöver honom.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
marcuswiller
Karaktären presenteras bra men Zod är löjlig och halva filmen är en uttråkande CGI exploderande smet.
Anders Falun
S står för smet ... Hollywoods reboot av Superman är en plågsam upplevelse där inledningen flörtar skamlöst med Avatar. Det filmen lyckad bäst med är bakgrunds beskrivningen av hur Stålis hamnade på jorden etc. Inte så utdraget som man fruktade men filmen lider oerhört mycket av de mycket ( och då menar jag MYCKET ) svaga karaktärerna. Crow på rutin går i sömnen men det är han som håller någon form av mått då övriga skådespelare är sådana schabloner att det hela blir smått lustigt och ironiskt. Vardagshjältar, superhjältar , kristna och glöm inte bort amerikans politiska intressen.... Avslutande timmen är rent ut sagt plågsam och drunknar i meningslös action och moralkakor. Det spelar ingen som helst roll hur många slagsmål filmen bjuder på då den skrivet slutet på näsan på oss som tittar redan efter en timme ... Plågsamt sa Bill, bedrövligt sa Bull ....
Blixt
Jag är vanligtvis svag för alla former av superhjältefilmer (läser även en hel del serietidningar), men Man of Steel kändes ovanligt platt och ogenomtänkt. Jag är dock inget fan av Superman i vanliga fall heller. Det är något som irriterar mig när världens kraftfullaste superhjälte, trots sina överlägsna krafter, aldrig verkar klara av ens de enklaste uppdrag utan någon form av komplikationer.

Man of Steel bjöd inte heller på några som helst överraskningar eller nyheter om Superman som hjälte för mig, trots att han är en av de hjältar som jag faktiskt inte är väldigt insatt i. Man har tagit Stålis mest kända attribut och livshändelser och sedan byggt en halvsnygg men enfaldig film runt den informationen. 

För den som inte har någon som helst förkunskap om Superman så blir det säkert en bättre film. För egen del så ligger den på en svag trea, eller kanske en stark tvåa. Jag sätter ut trean just nu, så får vi se ifall den sitter kvar.
Visa fler (258)

Relaterade filmer