Kill Bill - Volume 1 (2003)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Uma Thurman är "the bride" - en femtedel av lönnmördarteamet DiVAS. Hon blir sviken av gängets ledare Bill (David Carradine) som försöker mörda henne. Hon hamnar dock i koma och när hon vaknar upp efter fem år är hon fast besluten att hämnas. Hon börjar sin bärsärkagång med ett enda mål: döda Bill. För att nå sitt mål måste hon kämpa mot och döda sina forna vänner och kollegor ...
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: KILL BILL - VOLUME 1

När Uma är i farten ligger Bill illa till
Black Mamba (Uma Thurman) är en kvinnlig lönnmördare och medlem i Deadly Viper Assassination Squad, eller DiVAS som de också kallas. Där ingår även Cottonmouth, Copperhead och California Mountain Snake, samtliga kallade efter giftiga ormar varav Black Mamba är den dödligaste.

Men när hon vill hoppa av pga graviditet och giftermål, blir hon förrådd och skjuten på sin egen bröllopsdag. Alla gästerna blir mördade, men mirakulöst nog överlever hon och hamnar i koma. The Bride, som hon kallas av polisen, vaknar upp igen fyra år senare. Hon minns vad som hänt, och ger sig av för att hämnas…

På sin dödslista skriver hon fem namn, det sista tillhör hennes före detta pojkvän och chef: Bill. Men allra först väntar O-Ren Ishii, aka Cottonmouth, en ung asiatisk tjej som på nolltid blivit Tokyos absolut farligaste och mest fruktade gängledare. O-Ren är en kvinna man inte gärna bråkar med, om man förstås inte vill möta sig med en av hennes 88 livvakter. Med världens mest perfekta samurajsvärd i högsta hugg, beger sig Black Mamba/The Bride, vars riktiga namn vi aldrig får veta, till Tokyo för ett till synes omöjligt uppdrag.

Quentin Tarantinos fjärde film är en våldsam, blodig och hysteriskt rolig historia om hämnd. Blodet sprutar i kopiösa mängder, armar och ben huggs av på löpande band - och samtidigt vrider sig publiken bokstavligen av skratt. Jag kanske har sjuk humor, men ”Kill Bill” är en fruktansvärd kul film. Det finns flera underbara scener som när Daryl Hannah glider fram genom ett sjukhus korridorer i full sköterske-mundering och ett rött kors på sin ögonlapp, eller när Uma Thurman bitchfigtas med Vivica A Fox i den sistnämndas vardagsrum, och lilla dottern kommer hem från skolan. Tarantinos känsla för dialog är även den riktigt skön, det är inget prat om hamburgare och musikband som i hans tidigare filmer utan action och vassa repliker non stop.

”Kill Bill” är uppdelad i kapitel ungefär som en bok, och berättelsen ändrar tid och plats vid ett flertal tillfällen, liksom bildspråk och stil – en del scener och klipp är t.ex i svartvitt, och avsnittet då O-Ren Ishiis bakgrund berättas är manga-animerad (!). Musiken är som vanligt i Tarantinos filmer handplockade gamla 60- och 70-talshits som passar perfekt in i handlingen (som ”My baby shot me down, bang bang” – aldrig har jag skrattat så mycket under en films förtexter…) Filmen avslutas med en liten överraskning, och att få återse O-Ren, Elle Driver och såklart The Bride i ”Volume 2” ska bli ett riktigt nöje. Men innan dess ska jag se ”Volume 1” ett antal gånger till…

Senaste kommentarer
Anders Falun
Tarantino klipper och klistrar men utan större finess. Det blir mest en massa prat och våld med blinkningar till hans egna idoler och filmfavoriter.  Lite genre mix från olika tidsepoker och karaktärer som är tänkta att engagera men utan djup. Påminner om actionfigurer
David Svensson
En film med högt underhållningsvärde men inte så mycket annat, 3 av 5
Fanny Jähnke
Trivia: Detta är den första av Tarantinos långfilmer som innehåller färre än 100 "fuck". Det sägs bara 17 gånger.
Visa fler (48)

Relaterade filmer