Göta kanal eller Vem drog ur proppen? 1981
Synopsis
En stenrik arab vill lägga en stororder på 1000 svenska motorbåtar. Dock lider han av beslutsångest och utlyser därför en tävling mellan två båtar genom Göta Kanal: först till Göteborg får kontraktet. Tävlingen står mellan det stora multinationella företaget Uniship och lilla Anderssons båtvarv. En vansinnig jakt genom Göta Kanal påbörjas.
Info
Originaltitel
Göta kanal eller Vem drog ur proppen?
Biopremiär
18 december 1981
Språk
Svenska
Land
Sverige
Åldersgräns
7 år
Längd
Ett mardrömsliknande hot mot svensk kultur
Är kalkonklassikern som blivit en symbol för dålig, svensk film verklig så usel som sitt rykte? Svaret är ett rungande ja.
Det är filmen som får Åsa-Nisses franchise att likna sofistikerad satir. Eller ”Reine & Mimmi i Fjällen” att upplevas som fantastiskt komediguld. Det är visserligen billiga jämförelser men inte i närheten så billigt som humorn i ”Göta Kanal” - du kan inte räkna hur många människor som faller i vattnet på tio fingrar.
Filmen ”Göta Kanal” är mest intressant som ett fenomen. En generöst budgeterad buskis som på något sätt lockade såväl svenska filmstjärnor som högt aktade skådespelarveteraner och på något sätt blev en publikfavorit trots att kritikerna varnade med fanor och facklor. Med lika sågade som sedda uppföljare har det blivit en av Sveriges största och konstigaste filmserier.
Mindre intressant är filmen i sig. En extremt banal historia som blir desto mer banal med ett slarvigt, amatörmässigt manus. En förmögen, arabisk prins (ja, ni hör ju redan...) har beslutsångest över vilket båtsällskap han ska välja för en stor order och utlyser därför en tävling mellan multinationella Uniship och lokala tillverkaren Anderssons båtvarv. Därefter prickas dråpliga, ”komiska” situationer av på vägen från Stockholm till Göteborg.
Att manuset haltar och till slut rentav kollapsar är nödvändigtvis inte är ett problem i den här typen av komedi. Att vi otaliga gånger sett om och förälskat oss i ”Sällskapsresan”- och Jönssonligan-filmerna handlar snarare om deras underhållande karaktärer samt minnesvärda humorsekvenser snarare än vassa manuskript. ”Göta Kanal” har närapå ingenting att erbjuda.
I och med att man hetsar fram handlingen i expositionsbaserad dialog av sämsta sort så glömmer man - eller struntar i - att etablera rollfigurerna. Allt är så platt och lövtunt att man häpnar. Det är enbart tack vare skådespelarna vi vet vilka vi ska heja på. Loffe Carlsson och Kim Anderzon är pålitligt charmiga medan Yvonne Lombard är perfekt som en slags kedjerökande femme fatale.
Men filmen fäller krokben för både skådespelarna och karaktärerna. Samtliga har bestraffats med generande tafatta repliker, personligheter och relationer. Speciellt ofräscht känns hanteringen av Anderzon vars stackars Lena tvingas strippa, agera sexfälla åt bovarna och som kvinna självklart är en usel båtförare (man kan höra de stinkande gubbskratten eka i salongen).
Sedan är filmen som hantverk en katastrof i sig. Tempot är ojämnt, tonen livlös och det hela är både regisserat, filmat och klippt som om ingen involverad sett en riktig komedi tidigare. Med undantag för några fåtal fnissiga ögonblick så är det vissa korta gästroller (det är svårt att inte le åt Peter Harrysons fumliga polis) som roar. Men när legenden Georg Rydeberg som berusad slussvakt har en lång monolog om svenska avlopp blir man mest påmind om filmens kvalitet.
När huvudrollsinnehavarna nu är framlidna fanns åtminstone en förhoppning om att denna franchise kunde få vila i frid tillsammans med dem men med den nya uppföljaren som kommer ut så är det tydligt att det är en evighetslång mardröm av Elm street-typ. Men istället för Freddy Krueger så är det dålig - riktigt dålig - humor som hotar den svenska filmkulturen.
| 23 juli 2022 18:00 |
Läs mer om
Svensk film
Skriv din recension
Användarrecensioner (4)
Den går an om man är jävligt bakfull och ligger trött med en pizza och godis.
Den är inget mästerverk på något sätt, men jag ser då fan heller denna igen än t ex prettodynga som Kay Pollacks "Så som i himmelen" och dess ännu sämre uppföljare "Så ock på Jorden". Den sistnämnda var så jävla usel att jag på allvar funderade på att dra Pollack inför domstol för att han med den slösade bort 134 minuter av mitt liv som jag aldrig kommer få åter.
Och med tanke på att Sverige så kallade recensenter tokhyllade Dorsins försök till Jönssonligan så har svenska recensenter för all framtid sagt ifrån sig rätten att säga till andra vad som är bra film.
Jag ÄLSKADE filmen som liten på 80-talet. Detsamma gäller repmånad och de tre första Sällskapsresan. Jönssonligan.
Jag har i ärlighetens namn inte sett Göta Kanal sen dess. Finns den att streama någonstans?
Hur bra eller dåliga dessa filmer än är så är ju tex senaste Jönssonligan ett bottennapp utan dess like.
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu