Gone Baby Gone 2007

Drama Deckare
USA
114 MIN
Engelska
Gone Baby Gone poster

Synopsis

I ett av Bostons tuffaste områden kidnappas en fyraårig flicka. Privatdetektiverna Patrick Kenzie och Angela Gennaro vill först inte ta sig an fallet, men när barnets faster ber på sina bara knän startar de en utredning som gör att de sätter allt på spel; sitt förhållande, förstånd och livet.
Ditt betyg
3.4 av 963 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Oskar Möller

1 januari 2008 | 00:00

Milslångt från det vanliga Hollywood

Få Hollywoodskådisar har blivit lika förlöjligade som Ben Affleck. Den evige sidekicken till Matt Damon har dragits med epitet som obegåvad och prettyboy. Men belackarna får käka upp sina ord, strof efter strof.

Först rollen i ”Hollywoodland”. Nu kommer Afflecks regidebut ”Gone Baby Gone” som han har producerat och bearbetat manus till. Visserligen efter bokförlaga - författaren Dennis Lehanes roman med samma namn - men faktum kvarstår: Affleck har tagit på sig ett hästjobb och gjort det bra.

Redan från inledningens nerdykande i ett ganska slitet område där nyheterna kör en story om den fyraåriga Amandas försvinnande märks en otvungen miljörealism som genomsyrar resten av filmen. Det är skildring genom erfarenhet – det Boston Affleck visar är det han och brorsan växte upp i. Därför känns det inte så beige att det är just Casey Affleck som stryka omkring som 30-årige slyngeldetektiven Patrick Kenzie i filmens huvudroll.

När han och partnern Angie (Michelle Monaghan) får en förfrågan om att hjälpa i sökandet efter Amanda är de tveksamma i början. Deras verksamhet går ut på att få fatt i folk som försöker fly undan räkningar och ett rikskänt fall med massiva polisinsatser är något helt annat. Polischefen (Morgan Freeman) och hans spaningsledare (Ed Harris) är inte heller särdeles positiva till deras medverkan. Men nyfikenhet och medmänsklighet driver dem att ta sig an fallet och fråga ut pundarna, langarna och alkisarna i grannskapet för att bit efter bit lägga fram pusslet som ger en bild av vad som verkligen hände Amanda vid hennes försvinnande.

Filmens stora förtjänst är att samtalen och händelserna flyter på naturligt, på ett sätt som ligger som ett tätt filter över verkligheten. De två detektiverna är hedervärda och oförstörda, men inte naiva och utan brister eller svärta. Mer än en gång tvingar omständigheterna dem till drastiska åtgärder som våld och självuppoffring under en historieutveckling som eskalerar från krypande till riktigt obehaglig. Scenen hos det degenererade knarkarparet är i nivå med ”Seven” eller ”När lammen tystnar”.

En annan självklar styrka är skådespelarinsatserna. Castingen är fläckfri. Amy Ryan är fantastisk i sin roll seriesvärande rännstensmorsa som lever för droger. Titus Welliver som hennes bror som lagt av med krökandet kommer inte långt efter. Monaghan levererar passande lågmält underspel och Casey Afflecks aparta tonårslook utnyttjas till hans fördel. Ed Harris och Morgan Freeman känns såklart (alltför) givna i sina snutroller. Å andra sidan levererar de. Till detta tillkommer en drös birollskaraktärer som är så övertygande och genuint motbjudande att man börjar misstänka att filmteamet rekryterat direkt från samhällsbotten.

Återstår en anledning till att ”Gone Baby Gone” får ett så högt betyg. Filmen lyckas förmedla moralisk komplexitet. Den ställer frågor om rätten att döda och ta rätten i egna händer på både grova och mer subtila plan. Vem förtjänar att leva och dö? Vad kan man göra för den goda sakens skull? Svaren körs inte ner i halsen på oss – och driver dessutom Patrick och Angie ifrån varandra, till två helt olika slutsatser. Det är milslångt från det vanliga Hollywood. Milslångt från den värld där Benniffer är brödfödan för papparazzis. Ben Affleck har lyckas kasta sitt eget öde som utdömd överbord.

ONÖDIGT VETANDE Broadwayskådespelerskan Amy Ryan verkade så övertygande som arbetarklassmorsa från Dorchester att en säkerhetsvakt misstog henne för ett fan på första dagen av filmning och vägrade henne inträde till inspelningsplatsen. Till slut såg en av filmens producenter på andra sidan barrikaderna och beordrade att hon skulle få passera. Incidenten gjorde att Ryan blev 20 minuter sen men övertygade henne om att hennes Bostonaccent var realistisk.

 

| 1 januari 2008 00:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
Fruktansvärt seg och inte alls så spännande som alla verkar tycka. Dessutom är filmens upplösning extremt långsökt. Jag tycker inte Casey Affleck är speciellt trovärdig som "privatdetektiv" och hans flickvän/kollega adderar absolut inget till handlingen. Morgan Freeman gör som vanligt bra ifrån sig men filmen lyckas han inte rädda. Efteråt kände jag bara ett tomt "Jaha..?" Att det inte blir 1/5 i betyg beror på att filmen är relativt bra regisserad, snyggt klippt och att många av skådisarna gör hyfsat ifrån. Men med tanke på alla hyllningar hade jag förväntat mig så otroligt mycket mer. Svag 2/5
Läs mer
4
Såg om den idag på blu-ray för första gången sen 2007. Alltså jävlar va bra denna är i allt från miljöerna, spänningen och skådespeleri. Casey Affleck speciellt så så grym! Brorsan Ben gör en fantastisk film.
Läs mer