En prinsessas dagbok 2 - Kungligt uppdrag 2004

I lördags visade TV4 ”En prinsessas dagbok” från 2001. En romantisk komedi som, trots kanalens såhär i juletider rent omänskliga antal reklamavbrott, än en gång lockade fram en hel del skratt hos mig. En solklar 4:a tack vare sin charm och lättsamma humor. Och inte borde det väl vara speciellt svårt för genrens mästare, Garry Marshall (”Pretty Woman”, ”Helens små underverk”), att upprepa succén, tycker man. Men tyvärr. I ”En prinsessas dagbok 2”, med undertiteln ”Kungligt uppdrag”, har charmen helt gått förlorad.

Fem år har passerat sedan den smått nördiga high school-tjejen Mia Thermopolis fick ett besök av farmor Clarisse (Julie Andrews) som hon aldrig träffat, och fick reda på att hon var prinsessa i ett litet europeiskt land. Nu har hon hunnit mogna till en hel del, avsluta sina studier samt fyllt 21, och det är dags att flytta till Genovien på heltid. Snart är det dags för farmor att gå i pension och överlämna kronan till Mia, men så får hon chockbeskedet – hon måste vara gift före! Mia har 30 dagar på sig att hitta drömprinsen och utbyta ringar, annars övergår tronen till en tidigare okänd arvinge, Nicholas. A queen’s gotta do what a queen’s gotta do… Återigen ställs Mia inför svåra val och livsavgörande beslut.

I Genovien må päronträden växa som ogräs, men hos manusförfattarna råder idétorka av sällan skådat slag. Nåja, vad kan vi vänta oss av kvinnan som skrev Britney Spears-kalkonen ”Crossroads”? Ettans bästa skämt återanvänds gånger tre i brist på nya fräscha idéer, och i övrigt är den tunna storyn mest fylld med diverse pinsamma situationer som stackars Mia råkar ut för. Dessutom dyker både den fula kompisen och den fjollige stylisten upp på nytt – utan att göra någon som helst nytta. Filmens roligaste stunder bjuder de två musikaliska städerskorna på. Så, ”En prinsessas dagbok 2” har sina ljusa moment men utspridda på nästan 2 timmar är de inte många. Med andra ord, en kunglig besvikelse.