Cosmopolis 2012

Drama
USA
110 MIN
Engelska
Cosmopolis poster

Synopsis

Eric Packer är en 28 årig miljardär som i sin limousine blir körd runtomkring Manhattan för att hitta en frisör. Efter att en valuta rör sig motsatt från vad som var förväntat rasar hans imperium för varje klockslag och när vilda aktiviteter utbryter på stadens gator utvecklas hans färd till en 24 timmars stadsodyssé där hans paranoia gradvis ökar efter beskedet om ett närliggande attentat.
Ditt betyg
2.1 av 108 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Alexander Kardelo

26 maj 2012 | 01:01

Segt, Cronenberg

#Cannes 2012 - Den osannolika duon Cronenberg vs Pattinson har skapat en lågmäld betraktelse av vår värld och de rika som styr den. "Cosmopolis" är en sexig, filosofisk noir-thriller som kan bjuda in till diskussioner - eller långdragna gäspningar.

Wall Street-höjdaren Eric flyter stillsamt fram på New Yorks gator. Genom fönstren på sin överlyxiga limousine tar han uttråkat in världen och människorna utanför. Just idag går det extra segt, presidentens kortege är i stan och en känd rappare har dött. Två orelaterade händelser som bara blir början på hans fall. En lång och självdestruktiv eftermiddag tar sin start, när allt han ville ha var en klippning.

Trots "Falling Down"-vibbarna är handlingen som David Cronenberg bjuder på en rak och okomplicerad sådan, men det gäller att spetsa öronen för allt händer i dialogen. Häri ligger filmens originalitet, och också dess stora svaghet.

Karaktärerna i "Cosmopolis" lägger fram pseudo-djupa repliker som ofta låter som om de själva inte riktigt förstår dem (gäller särskilt Sarah Gadon, som snart även dyker upp i Cronenberg Jr:s skräckis "Antiviral"). Samtidigt som de går runt som snygga avatarer i en Matrix-värld, där något hela tiden känns lite feljusterat och artificiellt. Det är långt ifrån de Manhattan-vyer vi är vana vid. Kameran lämnar sällan limousinen, den håller oss kvar i ett mikrokosmos där det känns som att allt kan hända. Flera kända ansikten hoppar in och ut på vägen, alla vill de diskutera pengar, makt, konst, sex, och girighet. 

De hade gärna fått stanna längre: Jay Baruchel, Juliette Binoche, Mathieu Amalric med flera får orättvist nog bara en varsin scen i Robert Pattinsons stora eldprov.

Och precis som "Cosmopolis" inte är den film man väntade sig efter "A Dangerous Method", är vampyrpojken inte det självklara namnet för att bära upp ett så pass komplex roll. Hans känsloyttringar är bara snäppet fler än i valfri "Twilight"-film, och det gör lite ont att tänka på vad andra, skickligare talanger i hans ålder hade kunnat åstadkomma i rollen. Vad exakt Cronenberg ser i pojken är inte helt tydligt.

"Cosmopolis" kan vara en rätt fascinerande historia om man är på det humöret. Mer analytiskt lagda hardcore-cineaster kommer ha julafton med att tyda alla metaforer och söka efter dolda budskap i Erics olika möten. Kanske hittar de nivåer jag missat, och det är fine. Själv blir jag bara trött när Cronenberg så osmidigt trycker ner sina budskap och idéer i halsen på sin publik. Det ges få utrymmen till egna reflektioner och tolkningar. Pengar är roten till allt ont, vi lever i en hemsk och girig värld, och så vidare. Det kan stämma. Men det ger mig absolut ingenting att se en hel film som bara vill konstatera detta.

"Cosmopolis" hade kunnat vara en mer konventionell thriller, och därmed säkert också försvunnit i mängden. Istället går regissören på en mer experimentell linje, som gör den till en unik film - det får man ge honom - men också en film som inte kommer att tilltala alla.

| 26 maj 2012 01:01 |