Ceremonin (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Efter 5 års arbete långfilmsdebuterar Lina Mannheimer med "Ceremonin", en film om gränsöverskridande relationer och sadomasochism, där dominans och underkastelse står i centrum. Möt den 84-åriga författarinnan och dominatrixen Catherine Robbe-Grillet och hennes närmsta krets som delar med sig av sina tankar kring erotik, konst, normer, identitet, åldrande och ensamhet.
Visa hela synopsis
Betyg
Läs recension
4.0 av 5 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: CEREMONIN

Om dam som gillar sadomasochism
Medan bioköerna ringlar sig långa till ”Fifty Shades of Grey” så finns chansen att utforska mer nedtonad, jordnära – och verklighetsbaserad – variant av sadomasochism. Den här dokumentären skildrar en 83-årig, fransk författare och hennes fascination för sexuell dominans. Fascinerande minst sagt men under normaliseringen falnar intresset.
Oavsett vad man tycker om kvalitén så är ”Fifty Shades of Grey” tveklöst en av årets största filmer med sin eggande eggande ansats att skildra sadomasochism som något mystiskt, sexigt och… romantiskt? I skuggan av den hypade filmen dyker ”Ceremonin” upp. En dokumentär som tagit fem år att göra och ger en helt annan bild av temat.

Långfilmsdebuterande regissören Lina Mannheimer intervjuar 83-åriga författaren Catherine Robbe-Grillet (och bekanta) samt visar med iscensatta filmsekvenser hennes fascination för sexuell dominans. Det kan låta ytterst bisarrt att se en så pass äldre kvinna höka över två halvnakna män som låtsas vara kycklingar men faktum är att de bekväma, tillbakalutade intervjuerna snarare normaliserar fetischen.

Den tydligt varma och vänliga Grillet pratar om sitt säregna intresse som om hon i ung ålder fick upp tycket för virkning eller schack. Det handlar mer om en förtjusning i makt och ordning snarare än direkt sexuellt umgänge. När hon instruerar en ung kvinna att dansa framför henne och några väninnor med ögonbindel så låter hon mer som en mindre bitsk version av Meryl Streep i ”Djävulen bär Prada”.

Det är passande men också väldigt typiskt att den här dokumentären är fransk då främst amerikaner men även svenskar gärna tabubelägger sex och speciellt då mer ”ovanlig” sådan som sadomasochism. Det finns något beundransvärt och nästan rart över Grillets och hennes partners ömsesidiga respekt och gemensamma intresse. Även om man inte kan relatera till själva ceremonierna så matchas de väl av intervjuer som så gott det går förklarar var njutningen och fascinationen kommer ifrån.

Ett problem med filmen är att, precis som när ens mor/farmor berättar gamla historier i gungstolen, så är det spännande ett tag innan intresset falnar och blicken letar sig mot klockan. Att normalisera såväl fetischer som äldre människors sexualitet är positivt och välkommet men när man väl smält upplägget så blir det aningen uddlöst. Fortfarande intressant, säkerligen särskilt för de med ett gott öga åt temat, men det är förståeligt att den bredare målgruppen hellre flockas till en film med två heta filmstjärnor i utmanande sexscener.
Senaste kommentarer
Noctivagus
Vadå gillar? Var det dummaste jag hört. Handlar om att vara sig själv.

Veckans populära filmer

Visa fler