Brunnen 2005

Det är nog få av dagens ungdomar som känner till filmaren och skådespelaren Orson Welles. För de mer kunniga är han dock ett i dubbel bemärkelse tungt namn inom filmen. Hans mest berömda film, ”Citizen Kane” från 1941 anses vara, om inte den bästa filmen så definitivt en av de bästa och viktigaste filmerna som gjorts. Noterbart är att han gjorde den endast 26 år gammal och blev då världsberömd över en natt. Filmen anses vara ett mästerverk i många avseenden: manus, foto, musik och kamera i totalt samklang och på den absoluta toppen. Orson Welles själv spelar också en av rollerna i denna klassiska film.

I den svenska dokumentären ”Brunnen” får vi genom filmaren Kristian Petri en kort blick av Welles sista 20 år i livet med fokus på hans sista vila: en brunn på en berömd tjurfäktares gård.

Amerikanen Orson Welles var liksom en annan berömd kulturpersonlighet och landsman, nämligen Ernest Hemingway, förtjust i Spanien. Det var någon sorts kärlek till Spanien som gång på gång förde honom dit och fick honom till slut att spendera många av sina sista 25 år där samt att vilja bli begravd där. Med äkta passion och glädje filmade han mycket av vardagslivet: människorna, ceremonierna, nattlivet och tjurfäktningar som han beskådade. Orson Welles fascination för tjurfäktningar tog sig olika uttryck: dels besökte han arenorna ofta för att titta på dessa evenemang, dels valde han att filma delar av sina filmer på eller i anslutning till dessa arenor. Med full koncentration och nästan barnslig förtjusning följde han dessa grymma evenemang och kände stor beundran och respekt för tjurfäktarna, som för honom var de riktiga skådespelarna.

Förutom sin talang och spontanitet var Orson Welles också känd för sin perfektionism- ibland krävdes det 100 tagningar tills han var nöjd. Det tog honom ibland flera år att färdigställa en film. Kanske är det därför flera av hans projekt aldrig slutfördes utan finns som ofärdiga filmklipp på olika platser.

Orson Welles sista önskan var att bli begravd i en brunn på den kände matadoren Orduñez gård; kanske som ett sista skämt eftersom brunn på engelska heter well och Orsons sista vila skulle komma att kallas Orson’s well, alltså detsamma som att Orson mår bra!

Kristian Petri har lyckats göra en överraskande bra dokumentär som avslöjar en del om mannen och myten Orson Welles. Den rymmer inte hela Orson Welles värld och det är inte heller meningen, eftersom titeln är ”Brunnen” och den snarare tar upp de viktiga och väsentliga delarna för att försöka klargöra varför Welles valde att hans aska skulle begravas i en brunn. Det är en intressant och sevärd film, i synnerhet för Spanienälskare!