Babylonsjukan (2004)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Maja är på väg någonstans, hon vet bara inte vart. Hon söker sin egen väg, grej, ambition. Hon tror att lösningen kanske finns i en karriär eller i ett liv på resande fot ute i världen. Till slut hittar hon den i en sunkig etta på Söder, hos Mattias och sina nya kompisar. Filmen är en kärlekshistoria, en politisk historia och en historia om en ung tjej som försöker finna sig själv i en kaotisk värld.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: BABYLONSJUKAN

Överraskande och ärlig
Sommaren 2001. Maja är 20 år och bor med sin kille Olle. Hon är optimist och är nöjd med sin tillvaro. Pojkvännen har dock bestämt sig för att resa till Indien och det kan inte Maja göra något åt. Visserligen blir hon ledsen men livet ska gå vidare.

Det första problemet är att Maja har ingenstans att bo. Dittills har hon bott i pojkvännens lägenhet. Olle ringer runt till vänner och bekanta och lyckas hitta någonstans hos en kompis i sista stund. Maja vill hellre bo hos sin bästa tjejkompis Pållan men det får bli hos Olles vänner i alla fall. Hon får plats i köket (!) i den lilla lägenheten som redan delas mellan några killar.

Maja är lite ledsen från början och saknar sin kille men hon ska ju klara sig själv: lika bra att bekanta sig med killarna och försöka göra det bästa av situationen. Lägenheten hyrs av Mattias och några av hans vänner. Mattias själv är en trevlig kille med vänstersympatier. Han är emot konsumtionssamhällets ideal om att tjäna pengar och köpa prylar. Han vill vara fri och göra det han tycker om, bl a att festa med vännerna, hoppa bungy jump från Västerbron och demonstrera mot orättvisor. Det kallas Babylonsjukan förklarar Mattias. På rastafari syftar Babylon på västvärlden.

Dittills har Maja mest förlitat sig på sin kille. Nu ska hon vara starkare och mer självständig. Visst får man nya bekantskaper men vilka kan man räkna med och lite på? Inget är gratis; allt har sitt pris. Erbjuds man något får man tänka noga om det är värt det eller vad som förväntas av en. Det får Maja lära sig när hon erbjuds skjuts en natt av en på ytan snäll och trevlig kille. Maja börjar också umgås mer med de nya rumskamraterna och får också lära känna deras vänner. Där finns coola ”svennar” och sköna invandrare. Roligast är nog argentinaren Ramiro! Alla är unga i ungefär samma ålder och delar många politiska och sociala åsikter. Också Majas tjejkompis Pållan hänger med dem ibland. Hon kommer dock från något finare hem och tänker inte på samma sätt som de andra fast hon är intresserad av Maja av en särskild anledning. Om det inte funkar med Maja kan hon lika gärna testa hennes nya rumskamrater.

Babylonsjukan är nog höstens svenska överraskning. Den är regissören Daniel Espinosas debut som långfilmare och han har lyckats väl med den uppgiften. Han läste vid Filmskolan i Köpenhamn och blev inspirerad till att jobba med film efter att ha sett den danska dogmafilmen Festen (från 1999). Daniel Espinosa är 27 år och han har även hunnit jobba som assistent åt Josef Fares som för övrigt också syns i en liten roll i filmen. De flesta skådespelarna är annars nya och debutanter, förutom Gustav Skarsgård som spelar Majas pojkvän Olle.

Maja spelas av Nina Wähä och hon gör en utmärkt roll. Hennes tolkning går som en röd tråd genom hela filmen. Det är lätt att följa Majas handlingar och känna sympati med henne. Från att ha varit en lite osäker och oerfaren tjej blir hon en stark, mer målmedveten och självsäker tjej som lär sig att stå på egna ben, lyssna på sig själv och följa sin egen intuition. Det finns många minnesvärda scener i filmen. En som speciellt visar prov på Majas handlingskraft är när hon lämnar jobbet och följer med vännerna för att det är något viktigt som måste göras. Likaså i slutet har hon vuxit så mycket att hon känner sig fri och oberoende från Olle och kan därmed gå vidare.

Det här är en helt klart sevärd, intressant och viktig film. Det sista för att man tar upp viktiga ämnen som att tro på sig själv och sina ideal samt rasism och invandrarfientlighet. Manuset är delvis självupplevd och filmen är även väldigt aktuell och verkar trovärdig. Timbuktu står för musiken.

Per Ganbar Skribent
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Marcus
Oj, vilket lågt medelbetyg. Jag såg den här igår, tycker att den var bra faktiskt. Jag får simma mot strömmen här då. En trea från mig.

Veckans populära filmer

Visa fler