MZ möter Léa Seydoux

EXKLUSIVT
2 November 2015 | 17:00

Léa Seydoux: ”Jag ville inte bli en Bondbruds-kliché”

Skådespelerskan från ”Spectre” om anonymitet, fåniga tagningar och vad som gör hennes Bondbrud annorlunda.

Léa Seydoux har fångat världens uppmärksamhet på senare år. Från roller i uppmärksammade arthouse-projekt som ”Blå är den varmaste färgen” till storfilmer som ”Mission: Impossible - Ghost Protocol” och nu Bondrullen ”Spectre”, den 30-åriga fransyskans karriär går spikrakt uppåt. Vi träffade henne inför premiären i Köpenhamn.

Får man använda ordet Bondbrud nuförtiden?

- Nejdå, det är okej. Det funkar för mig.

Har du några favorit-Bondbrudar som du såg som inspiration?

- Jag gillar Eva Green. Hon är den första Bondbruden jag såg, i ”Casino Royale”. Hon var intressant och hade en tragisk kärlekshistoria. Det var något motsägelsefullt hos henne, hon älskade Bond men hon var också en bad girl.

Madeleine Swann är även hon väldigt självständig. Hade du varit intresserad av att spela i en Bondfilm om hon inte var så tuff?

- Jag visste inte mycket om henne när jag skrev på för rollen. Jag hade bara fått veta att hon var en viktig karaktär för filmen. Sam (Mendes) berättade att hon hade en affär med James Bond. Självklart var jag intresserad. Men jag tror att de kom till mig för att jag inte är en Bondbruds-klyscha. Jag har aldrig spelat på min sexualitet i mina roller. Om Madeleine bara var ett sexobjekt, hade jag inte varit intresserad. En del skådespelerskor har den talangen, många i Frankrike kan vara vackra och spela på det, men det betyder inget för mig.



- Jag gillade just att Madeleine var annorlunda, och hon är en bra representation av dagens kvinna. Det är första gången vi får se en sådan självständig karaktär i en Bond-film.

När du började forma rollen, vad ville du se i henne?

- Det är svårt att definiera, för det går inte att ta på. Jag är inte den enda som formar karaktären. Det gör även regissören, och skådespelaren du har framför dig. De får dig att känna på ett visst sätt. Mot Daniel agerar jag kanske annorlunda än mot en annan skådespelare. Instinkter tar över. Kontexten påverkar också, det faktum att det är en actionfilm, det är stunts, det är på engelska, och så hennes relationer. Alla de ingredienser påverkar karaktären och inspirerar mig. 

Kvinnorna i Bondfilmer har förändrats en hel del under de senaste 50 åren, vad tror du att det beror på?

- Det speglar tidens gång. Det är den 24:e filmen och den måste säga något om världen idag. Vi behöver se oss själva i karaktärerna på ett sätt. Även James Bond har blivit mer modern, han släpper fram sina känslor och sina rädslor. Man känner mer empati för honom.

Du har fin kemi med James Bond. Hur var det att jobba med Daniel Craig?

- Jag hade tur som fick jobba med honom. Han är en fantastisk skådespelare. Även att jobba med Christoph Waltz som är toppen, och jag älskar Sam Mendes som regissör. Hela paketet tilltalade mig. Daniel är väldigt rolig och han tar sig själv inte på så stort allvar. Det kan vara ganska absurt, vet du, att spela i en Bondfilm. Vi tog oss själva inte på så stort allvar. När man tänker på det är en del repliker rätt skämmiga, men allt är ju en del av Bond. Vi hade en del tagningar där vi bara fånade oss.

Det är en ganska fysisk roll för dig.

- Ja, den var fysisk, men vad som också var svårt är att filma så länge. Vi spelade in under åtta månader och att behålla sitt fokus under den tiden, kunde bli tufft. Rollen är fysisk, det gillade jag. Den är inte för fysisk, jag har bara ett par stunts. Där jag hoppar från åtta meters höjd, den scenen gjorde jag själv. Och koreografin på tåget, det blev en kort scen i filmen men vi lade ner mycket tid på den. 

Tror du att rollen kommer påverka din karriär?

- Jag vet inte. Vi får se vad som händer.



Hur känns det för dig att se dig själv på posters överallt?

- Jag har spelat in film i flera år nu, så det är en del av mitt liv. Det förändrar inte mitt privatliv på något sätt. I Paris är folk inte galna i stjärnor eller skådespelare. Ingen känner igen mig på tunnelbanan. Jag gillar det! Då får jag vara osynlig, och det behöver jag också för att kunna agera. Daniel kan inte gå ut på gatan utan att det blir galet. Jag har fortfarande min frihet, och jag behöver den. Jag behöver kunna observera folk. Men jag gillar att spela det här spelet, jag älskar att vara här och att gå på röda mattan också.

Du har en imponerande karriär i arthouse-filmer. Finns det något du kan ta med dig från den här upplevelsen?

- Som skådespelerska känner jag mig starkare. Bond fick mig att känna mig starkare. Det öppnar dörrar. Jag skulle bli ledsen om mina filmer enbart var franska, jag gillar att resa med jobbet och göra roller på engelska också. Med den här filmen visar jag folk att jag kan göra blockbusters precis som independent-filmer. Jag vill ha blandade erfarenheter.

Ryktet säger att du är med i X-Men-spinoffen ”Gambit” nästa år, vad kan du berätta om det?

- Just nu är produktionen pausad, så jag vet egentligen inte vad som händer. Jag har läst en del av serietidningarna och jag har sett filmerna. 

Kan Madeleine Swann komma tillbaka i nästa Bond-film?

- Jag skulle gärna göra det. Men det är inget vi har pratat om.