Filmsnack med James Cameron

14 September 2012 | 17:01

Filmsnack med James Cameron

Vad blir nästa stora grej efter 3D? Varför är han så besatt av Titanic? MovieZine frågar ut James Cameron.

Från "Terminator"-filmerna till "Avatar", få regissörer har varit revolutionerat filmmediet rent tekniskt så som James Cameron. I helgen besökte han Belfast för att presentera "Titanic" på Blu-ray, och efter tjugo års total beundran fick jag en intressant pratstund tillsammans med en av världens mest spännande filmskapare.

Det blev ett långt samtal om "Avatar"-uppföljarna, Titanics hemligheter, 3D och hur han ser på framtiden för film.

Hade min mor varit här, hade hon haft ett och annat att säga dig. Jag kollade jämt på "Terminator 2" som barn... det kan ha varit skadligt.

- Det var det förmodligen också, men på ett bra sätt hoppas jag (skratt). Jag är glad att du gillade den. Det känns som en hel livstid sen.

Uppenbarligen är du ett stort filmfan. Hur ser din hemmabio ut?

- Det intressanta är, jag har inte någon projektor hemma eftersom postproduktionsstudion där jag klippte "Avatar" ligger alldeles i närheten. Så vi går dit och sätter oss, det är som en hel biograf. Men vanligtvis ser vi på en stor plasma- eller LED-skärm, jag tror att den är 60 tum. Blurayformatet ser givetvis fantastiskt ut i den storleken.

Du gör framgångsrika uppföljare som alltid är mycket större än originalen. Vad kan vi vänta oss av de nya "Avatar"-filmerna, kan de bli något större och coolare än den första?

- De kan alltid bli coolare. Jag vet inte om de kan bli större? De kan bli lika stora (skratt). Vårt mål är att uppfylla förväntningarna på att man vill se nya under inom den världen, på Pandora. Och att fortsätta berättelsen på ett emotionellt och kraftfullt sätt, med karaktärer som vi kommit att älska och bry oss om. Kraften i uppföljare ligger i att man redan bryr sig om karaktärerna, en uppföljare kan aldrig chocka sin publik och visa något helt nytt. Då hedrar den inte första filmen på rätt sätt. Det är en fin balansgång för mig. Jag gjorde det med "Terminator", jag gjorde det med "Aliens", som fortsatte på en film som inte jag har gjort, utan Ridley Scott. Jag tror jag kan den här balansen mellan överraskning och igenkänning.

Hur är "Avatar 2" och "Avatar 3" sammankopplade?

- De är löst sammankopplade. De tre filmerna berättar tillsammans en övergripande historia, men var och en av dem är en komplett episod. Du kommer inte att lämnas utan svar i slutet av andra filmen.

Du har alltid tänjt gränserna för vad som är möjligt att filma och visa på bioduken. Hur tror du att vi ser på film om 10 eller 20 år?

- Om jag visste vad nästa teknologi skulle bli, så skulle jag bygga den och inte berätta det för dig. Det kanske jag redan gör, haha. Nej, jag tror att 3D var den sista stora revolutionen, vad gäller bio. Framöver kan det handla om storleken på bioduken, eller välvda dukar som omringar publiken mer. Nästa revolution kommer att handla om mobil underhållning, och hur vi kan ta med oss bioupplevelsen var vi än är. För vi har redan upptäckt allt, vi har täckt alla sinnen, utom kanske smak och lukt. Och jag tycker inte att smak och lukt hör hemma på bio, annat än popcorn.

Du har kallat din publik för konsumenter, och man blir nyfiken - var befinner du dig på skalan mellan affärsman, konstnär och tekniker?

- På bio har vi publik, på TV är det tittare, och när jag tänker på teknologin de behöver köpa som Blurayspelare eller platt-TV ser jag dem som konsumenter. Jag har lärt mig mycket om affärer och fungerar mycket bättre som en affärsperson nu än vad jag brukade, sedan grundandet av VFX-företaget Digital Domain, och mitt partnerskap i utvecklandet av 3D-teknologin som är inne på sitt tolfte år nu. Men det kommer inte naturligt för mig, jag ser mig i första hand som konstnär. Men film, och underhållning, är invecklat. Det involverar så mycket teknologi, finansiering och affärer, iallafall den typen av projekt som jag gör. De måste löna sig även i en stor skala.

Har allt det här påverkat ditt filmskapande?

- Ja, det är svårare att fokusera på en sak, till exempel när jag skriver. Nu måste jag multitaska och tänka på alla delar och bolag. Det blir svårare att koncentrera sig på en sak. Det har tagit mig månader att komma till mina "Avatar"-manus, när jag har ett nytt företag i Kina, mina expeditionsprojekt, nya kamerateknologier, hålla tal över hela världen, allt sånt. Det är svårare att stänga ute allt. När jag just hade börjat, och bodde i en etta i Tarzana, Kalifornien, och var luspank hade jag mycket lättare för att fokusera. Jag hade inte ens en TV! (skratt) Så visst blir det en större utmaning.

Och så har du också hållt fast vid att studera Titanic, som du berättade om på presskonferensen.

- Nja, Titanic är ett annat projekt eftersom det grundar sig i historien. Vi har vraket på havets botten som är en teknisk utmaning, en arkeologisk utmaning, och den marina forskningen är fascinerande. Jag känner att det är personligen fascinerande att jobba mellan alla dessa olika aspekter av historien. Så jag har gjort flera filmer om Titanic. Långfilmen givetvis, två IMAX-dokumentärer och två TV-specialer. Men vid det här laget känner jag mig färdig med Titanic.

Du vet troligen mer om Titanic än vad som är hälsosamt. Vilken av alla berättelser därifrån har varit starkast för dig?

- Det har alltid funnits intressanta trådar. För mig var det sättet som krisen hanterades på. Jag arbetar mycket med logistiskt komplicerade projekt, och folks sätt att hantera kriser har alltid fascinerat mig. Först kommer förnekelsen, man inser inte vad som har hänt, sedan kommer acceptans, och sedan måste man handla och ta beslut under stor press. Titanic är intressant ur den aspekten. Det var en kris som utspelades under 2 timmar och 40 minuter, det finns väl återberättat, man har samlat in alla vittnesmål. Jag fick ju möjligheten att bygga skeppet inför inspelningen och sänka det, det satte saker och ting i helt andra perspektiv. Jag märkte att vad en del vittnesmål har sagt, skulle inte kunna vara möjligt. Det kunde inte ha hänt. Sedan dess ser jag på historia på ett annat sätt, det är en gemensam hallucination som vi har av vad som har skett, men det behöver inte betyda att det skedde just så. Så inför filmen behövde jag komma på vad som troligen hände. Inte vad som sades. Många kritiserade filmen för det, "så gick det inte till, sa de". Nej då, så gick det till. De har fel. Men om vi har en händelse som bevittnades av 703 personer, finns så väl dokumenterat, och ändå inte stämmer, vad är då sant om saker som hände för 2000 år sen? Hur mycket kan vi lita på en snubbe som Plutarch som skrev om Kleopatra? Hur exakt är det?

Finns det fortfarande mysterier kring Titanic?

- Vi har täckt av många lager. Nu skulle vi vara nere på smådetaljerna. En del av det kan verkligen vara intressant, men få mig inte att prata om det nu för då skulle vi sitta här i timmar.

Blir du aldrig kissnödig när du ska se en tretimmarsfilm på bio och har druckit för mycket läsk innan?

- Haha, nej. Du vet, man kan inte göra djuphavsdykningar med en liten blåsa. Uthållighet är ett krav. Nej, jag har nog aldrig gått ifrån en film, särskilt inte en som jag gillar. Min 8-åring, han måste gå var fjärde minut. "Verkligen? Du kom ju just tillbaka", säger jag. Man får hålla sig borta från de extra stora läsken om man ska se "Titanic". Det som fortfarande slår mig med "Titanic", är att vid den punkten där sluttexterna skulle börja på en vanlig film, har ingenting hänt än. Eller hur? Skeppet har inte ens träffat isberget efter två timmar. Men självklart har det hänt mycket, vi har följt relationen som varit rätt vacket, hon har försökt ta sitt liv, han har räddat henne... Men någon action? Nej. Det är bara hattar och korsetter fram tills dess.

Vilken är din favoritscen i "Titanic"?

- Jag har många, men min favoritscen måste vara den ikoniska scenen med kyssen i fören (?). Den har en otrolig historia. Hur mycket man än skissar och storyboardar finns det vissa saker man inte kan kontrollera. Vi var redo att filma den en vanlig, molnig eftermiddag. Så såg vi den här fantastiska solnedgången smyga sig på, och plötsligt fick alla väldigt bråttom. Folk sprang efter Kate för att få på henne kläderna. Vi hade bara en chans. Lyckligtvis hade vi repeterat scenen som bara den, exakt hur de skulle kyssas och så... Vi fick faktiskt två tagningar, en helt ur fokus och en halvt ur fokus, och det är den ni ser i filmen. Det var ödet, allt funkade ihop. Hela teamets energi kombinerat med naturens energi skapade den här scenen, och det är äkta filmmagi.

Vilka filmer har format dig som filmskapare?

- Oj, allt. Från klassikerna till drive in-filmerna, jag älskade dem alla. Jag vet aldrig hur man ska svara på sånt, jag följer bara min smak och följer inte vad man "bör" ha sett för att vara filmskolad. Jag älskar "Gudfadern" men jag älskar också "Cannonball Run". Det var "2001" som förvandlade mig från ett filmfan till en filmskapare. Jag var kanske 14 eller 15 och byggde modeller, skaffade mig en kamera och började filma. Jag hade boken "The Making of 2001: A Space Odyssey" och för första gången tänkte jag på hur allt hade gjorts. Innan dess såg jag på film som ett fan, det var ett fönster in i en annan värld, en fantasi. Jag inspirerades till att teckna, men jag hade inte känt att jag ville göra film förrän jag såg Kubricks film. Den blev min vändpunkt.

Med tanke på din fascination vid vatten, starka kvinnliga karaktärer och häftiga historier som "Avatar" och "Avgrunden" - minns du vad du tecknade som barn?

- Det var bara science fiction-grejer. Jag ritade bara riktiga pojkfantasier, gladiatorer som slogs och grottmänniskor som red på mammutar, robotar... Bara fantasy och science fiction. I high school började jag rita tjejer (skratt). Jag hade en period med bara tjejer i några år, jag blev rätt bra på det. Sen slutade jag teckna. Nja, egentligen inte. Jag har gjort en del illustrationer för mina manus och filmidéer. Det mesta jag tecknat de senaste 20 åren var Jacks alla skisser för "Titanic", jag gjorde en hel skissbok med kanske 20 bilder. I filmen ser man fem eller sex av dem. Det tog mig kanske fyra dagar. Jag tog en del för bilder att ha som referens.

Vad fick dig intresserad av 3D?

- Den första filmen jag någonsin såg i 3D var "Creature from the Black Lagoon" någon gång på 70-talet. Jag blev förstummad. Sedan gjorde jag ett projekt åt Universal, "T2 3D", som var till för att visas på nöjesparker, och gillade verkligen den tekniska utmaningen. Jag insåg att det var möjligheten till att skapa en helt ny estetik för filmskapande. Något som ingen vid den tiden hade verkligen lyckats med. Jag trodde aldrig att det skulle bli en revolution för biofilm, jag trodde mest att det kunde passa vissa specifika projekt, som på nöjesparker. Sedan började jag utveckla en 3D-kamera år 1999, för att göra en IMAX-film om en rymdresa till Mars. När jag väl började utveckla egna digitala kameror ville jag aldrig gå tillbaka. Från 1999 har jag inte spelat in något på film, och kommer förmodligen aldrig att göra det.

Vad svarar du dem som säger att 3D-trenden är på väg att dö ut?

- Folk älskar att säga såna saker. Tyvärr baserar de det på att varje individuell film tjänar allt mindre i 3D jämfört med 2D. Inkomstprocenten mellan 2D och 3D har skiftat. Från början låg det på 80 procent, nu är det nere på 50 eller 60. Vad man då har missat är att den totala intäkten från 3D går upp för varje år. Det är en signifikant ökning som inte kommer att minska. 3D-mediets framgångar jobbar emot de individuella filmerna. När "Avatar" släpptes fanns det bara plats för en 3D-film åt gången på nordamerikanska biografer. Så det rullade på ganska bra, tills "Alice i underlandet" släpptes och vi tappade mer än hälften av biosalongerna och intäkterna. Idag har man tre, fyra, fem 3D-filmer ute samtidigt som får dela på 3D-dukarna. Ju fler 3D-filmer som släpps, även med allt fler dukar, så trampar de på varandra. Då tvingas distributörerna att använda fler 2D-dukar vilket skiftar balansen mellan 2D och 3D. Men ser man på totalen så ökar intäkterna för varje år, konsekvent med runt 20 procent om året. Det kommer fler och fler dukar också, så 3D kommer inte att försvinna. Jag tänker inte klämma in den tandkrämen tillbaka in i tuben. Över min döda kropp.

Kan du tänka dig att konvertera dina tidigare filmer till 3D?

- Jag skulle konvertera dem alla, om jag bara hade råd! Vårt team har gott om erfarenhet nu. Det är en fråga om kostnad. "Titanic" kostade 18 miljoner dollar att konvertera, så det förutsätter en bred nyrelease på bio. Lyckligtvis blev det en stor framgång. Hade det kunnat rättfärdigas att konvertera "Avgrunden"? Troligen inte. Men "Terminator 2"? Det kanske kan funka. "Avatar" behöver jag som tur är inte konvertera, och från och med nu filmar jag bara i 3D.

Tack så mycket för det.

- Hälsa din mamma och säg att jag beklagar.

Video: James Cameron berättar om svenskarna ombord, och förklarar Sverige-kopplingen i filmen:

"Titanic" finns att köpa på Blu-ray i 3D och 2D från onsdagen 19 september.