Det våras för rymdhistorien: Vi möter skaparna bakom ”For All Mankind”

”For All Mankind” är en av de stora originalserierna som landade på Apples nya streamingtjänst i veckan. I huvudrollen ser vi Joel Kinnaman som astronauten som vill rädda USA:s rykte i rymdkapplöpningen. Konkurrenten Ryssland hann nämligen först till månen i denna alternativa version av historien.

Seriens skapare Ronald D. Moore och producent Maril Davis är kända för serier som ”Battlestar Galactica” och ”Outlander”. Arbetet med ”For All Mankind” krävde mer research och planering än vanligt, för att dels få de historiska detaljerna rätt och dels räkna ut vad man kan ändra på - och till vilka konsekvenser.

Moore och Davis skriver om historien om USA:s bemannande rymdresor med utgångspunkt i år 1969. MovieZine träffade duon under New York Comic Con, för att höra mer om arbetet och idén bakom serien.

 

 

Du är tillbaka i rymden.

Ronald D. Moore: Tillbaka i rymden, ja. Och glad över att vara tillbaka.

Vad är utmaningen i att göra en sån här serie?

Moore: Det finns flera utmaningar. Det är på många sätt en detaljorienterad serie. Att konstruera en alternativ historia på ett trovärdigt sätt, och tänka igenom alla olika följder av att man ändrar på vissa händelser, det tar mycket tid och energi. Det krävs mycket research med historier, och det uppstår tekniska utmaningar.

 

- Sen kommer själva inspelningen där man får återskapa en era, med rymdresor och annat som måste kännas verkligt. Det tar mycket jobb. Och att filma folk i rymddräkter i en studio, och få det att se ut som att de är på månen, det är ingen enkel process. Det är också tidskrävande och jobbigt för skådespelarna. Så det är en tuff produktion på många sätt. Men det är också kul. Alla i serien kom med en positiv inställning, och det tror jag bidrar till en speciell känsla.

Davis: Jag tror inte vi insåg hur tufft det här med dräkterna skulle vara, både för skådespelarna och för en effektiv inspelning. Och att återskapa hur man går på månen är också svårt. Vi har alla sett ”Apollo 13” och de filmerna. Man förväntar sig något som är svårt att återskapa.

Ditt sätt att skriva innebär ibland att komma på saker i farten. Var det likadant här?

Moore: Jag var tvungen att planera mer den här gången, än vad jag vanligtvis vill göra. Det har att göra med seriens natur, det är stort och historiskt. En episk berättelse som sträcker sig över flera decennier. Vi var tvungna att göra upp en stor plan över hur allting ska fungera. Det måste man sen göra om för varje säsong. Vi kan fortfarande byta ut manus och vissa historier, men vi har iallafall en tråd att följa. Diskussionerna blir mycket mer intensiva, för att se till att alla bitar passar ihop.

 

- ”Battlestar” var mycket mer improviserad. Vi kände oss verkligen fria att följa med strömmen och hade ingen låst plan förrän mot slutet. Men den här behövde bli mycket mer genomtänkt.

 

 

Apple TV+ är här och vi har fler streamingtjänster på väg, redan i november. Som en tv-serieskapare, ser du någonsin en risk med att bra content bara "försvinner ut i rymden"?

Moore: Jo, den risken finns alltid. Det är både bra och dåligt. Vi lever i en tid av peak-tv, det finns så många tjänster och alternativ för tittarna, vilket är fantastiskt. Men man vill inte att ens serie ska begravas under den stora massan. Det är därför vi gör sånt här (träffar press och fans) och försöker göra oss hörda. Jag hoppas att bra material kommer upp till ytan och att folk hittar det. Man får bara hoppas att det här är bra nog och att folk kommer gilla det.

Hur balanserar du den verkliga historien med den alternativa historien, och dessutom karaktärernas personliga, intima berättelser?

- Jag tror man måste börja med karaktärerna. Det är dem publiken vill se. Publiken kommer inte för att se min historielektion, eller ens specialeffekterna. De kommer för att se människorna som de har bjudit in till sina hem varje vecka. Allt handlar om karaktärernas berättelser och deras intima liv. Resten bygger man runt det. Men vad gäller den alternativa historien och de verkliga händelserna, det är en kalkyl som tar tid. Vi pitchar många idéer i Writer’s Room och mycket kan ändras. Stora och små saker. Men man måste alltid tänka på hur det påverkar karaktärerna.

 

 

Moore: Vi har pratat om många roliga politiska saker som man kan göra, förändringar i historien eller i teknologin. Saker som händer i världen som kunde ha blivit annorlunda. Visst, det vore kul men allt kan inte få plats i serien. Man måste alltid fråga sig: ”Vad har det att göra med våra karaktärer?” Ibland ser man bara ett litet påskägg på en tv i bakgrunden, ibland nämner en karaktär något viktigt. Men fokus måste ligga på människorna för där hittar man dramat.

Davis: Vi ville inte heller göra ett typiskt, dystopiskt drama. Vi ville göra något lite mer optimistiskt. Vi ville också se till att vi tog med verkliga historiska händelser som fångade tittarna. Det är kul att veta vad som hände historiskt, och se hur vi har förändrat det. Tanken var inte att göra en ny ”The Man in the High Castle”, vilket är en fantastisk serie för övrigt. Vi ville att man skulle känna igen historien, men med vissa små twistar.

Flera nya rymdserier har kommit under de senaste åren då ni jobbat med ”For All Mankind”. Har ni detta i bakhuvudet, för att skapa något som sticker ut ur mängden?

Moore: Inte så mycket faktiskt. Andra rymdserier, som ”Battlestar”, ”Star Trek”, ”The Expanse” och så vidare, de har egentligen ingenting att göra med vad vi gör.

 

- Jag tänkte mer specifikt på vad jag hade sett om rymdprogrammet. ”Apollo 13”, ”From the Earth to the Moon”, ”Det rätta virket”... Det var dem vi utgick ifrån, och ville distansera oss från. Så publiken har sett Neil Armstrong några gånger, senast i ”First Man”. De har sett hur vi satte en människa på månen. Nu ska vi göra något annorlunda, men det måste leva i samma universum som publiken känner till och känner igen. Bara att vi expanderar det och ändrar det.