En dag 2011

Romantik Drama
USA
107 MIN
Engelska
En dag poster

Synopsis

Dexter och Emma lär känna varandra dagen innan sin universitetsexamen, den 15 juli,  och båda känner att en speciell vänskap byggs upp. Dagen efter börjar de börjar leva sina liv på varsitt håll. Åren går, och livet visar sig inte riktigt bli så som de hade hoppats. I över 20 år får vi följa Dexter och Emma just den 15 juli, då deras vägar tillfälligt korsas genom åren, genom skratt och tårar, gräl och missade möjligheter, och en unik vänskap.
Ditt betyg
3.0 av 383 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
One Day
Biopremiär
14 oktober 2011
DVD-premiär
7 mars 2012
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
SF Studios
Åldersgräns
7 år
Längd

Recensent

Andreas Samuelson

10 oktober 2011 | 11:01

En amerikansk romcom i London

"En dag" bygger på en föga originell idé som säkerligen gör sig utmärkt som den hyllade bok den bygger på. På film blir det dock en ganska platt och lättglömd romcom trots ihärdiga försök till seriöst drama och ambitiösa insatser från stjärnorna.

Emma (Anne Hathaway) och Dexter (Jim Sturgess) träffas samma kväll de tar examen från universitet och hamnar i säng där saker och ting inte går som planerat. De bestämmer sig för att vara vänner och träffas samma dag varje år. Under tiden blir den självsäkre Dexter en populär TV-stjärna omringad av vackra kvinnor medan den intelligenta Emma kämpar för att hitta jobb och kärlek. Åren går och både deras liv och relation förändras ju äldre de blir.

Det hade varit lätt att avfärda den som ännu en meningslös kopia av "När Harry mötte Sally" men nu har "En dag" en stark förlaga, David Nicholls (som även skrivit manus) populära bok, att förlita sig på. Och visst här finns några smarta poänger och iakttagelser när det gäller könsroller, vänskap, relationer och kärlek om än inget revolutionerande man inte sett förut. Däremot är det alldeles för förutsägbart och slentrianmässigt, och trots att filmen utspelar sig i Storbritannien så märks den lite kladdiga amerikanska produktionen väl.

Ett stort problem är att man aldrig helt tror på eller bryr sig om karaktärernas historier. Ibland undviker man galant vissa förödande klyschor men lika ofta kliver man rakt ner i dem. Man känner av naturliga skäl mer för Emma, den klassiskt otursförföljda, nördiga och kämpande arbetarklasskvinnan, fånigt nog utrustad med glasögon och risigt hår så vi ska förstå hur misslyckad hon är. Dexter förblir dock en osympatisk skitstövel nästan filmen igenom, även när han lär sig av sina misstag och - alldeles för sent - får ett samvete.

Skådespelarna förtjänar dock ingen av skulden. Hathaway, som i seriösa sammanhang bevisat sig vara en pålitlig skådespelerska, klarar den brittiska accenten fint och har en naturlig känsla för genren även om det envist känns som man sett henne spela samma roll förut. Sturgess (som senast sågs i underskattade "The Way Back") är lika bra han men bör kanske välja sina filmer noggrannare i framtiden. Vad gäller Patricia Clarkson, som Dexters cancersjuke mamma, hoppas vi att hon får en paus från den tröttsamma vis-mor-stereotypen (detta är hennes andra bara i år!).

Filmen tar sig lite efter första halvan och byter bana ett tag där det ser ut som om man på riktigt menar allvar mot slutet, då man plötsligt envist ska slänga på en dramatisk tvist för att kunna avrunda mer i dur så att romcom-publiken får sitt lyckliga slut. Jag har inte läst den väldigt populära boken filmen bygger på men kan ana att man hade mer att säga där än i filmversionen, som i ojämnt tempo serverar historien utan möjlighet att läsa något mellan raderna eller uppfylla några större känslosamma ögonblick. Stjärnorna gör bra ifrån sig men förtjänar ett bättre manus.

| 10 oktober 2011 11:01 |