Feud 2017

Dramaserien "Feud" behandlar den ökända osämjan mellan Joan Crawford och Bette Davis, som nådde sin kulmen under inspelningen av deras gemensamma film "Vad hände med Baby Jane?".

När filmen spelades in i början på 60-talet hade de båda sina glansdagar bakom sig. Rollerbjudandena hade slutat att trilla in och Crawford bestämde sig för att ta saken i egna händer. Hon letade upp en spänningsroman om två äldre kvinnor och såg till att få den filmatiserad. För att dra uppmärksamhet till projektet erbjöd hon, oväntat, den ena av huvudrollerna till Davis. En kvinna hon hade haft svårt att komma överens med sedan hon gjorde entré i Hollywood i slutet på 20-talet.

"Fejder handlar aldrig om hat. Fejder handlar om smärta", säger Kathy Bates karaktär Joan Blondell i början av "Feud". När Crawford och Davis påbörjade inspelningen av "Vad hände med Baby Jane?" hade de redan - genom sin rivalitet kring både karlar och karriär - sårat varandra många gånger om. Och värre skulle det bli.

"Feud" tar oss bortom mytena kring fejden, även om den spelar på dem. Serien nyttjar ingredienserna som tidigare har fascinerat med den omryktade soppan - divalater, fula tricks, cat fights - men låter också tittarna åtminstone få en glimt av människorna bakom stjärnorna.

 

Susan Surandon (som spelar Davis) och Jessica Lange (som spelar Crawford) gör ett fint jobb med att förkroppsliga de karismatiska Hollywoodlegenderna, och ett nästan lika bra jobb med att skildra de vilsna själarna under pälsarna, solglasögonen och läppstiftet. Lange står för den starkare skådespelarinsatsen, men till skillnad från Surandon - som både i utseende och utstrålning är porträttlik Davis - skiljer hon sig på många vis åt från kvinnan hon ska spela, vilket gör att en del av Crawfords svala charm och sexuella aura går förlorad.

Kostym och rekvisita är en dröm för den som lockas av det gamla Hollywood. "Feud" osar av glamour och praktfull lyx, men även i de vackra bilderna finns spår av sår och mänskliga brister - de många whiskeyglasen, Crawfords inplastade möbler, de desperata hudbehandlingarna.

Trots att serien är försiktigt kryddad med realism är "Feud" gjord för den som dras till Drömfabrikens gudasagor. Den som är bekant med berättelsen om Crawford och Davis bråk njuter av visualiseringarna av sedan tidigare kända anekdoter och hörsägner. Den som tittar utan förkunskap kan ha svårt att hänga med i handlingen. Att se "Vad hände med Baby Jane?" är nästan ett krav. Trots dess centrala roll i serien får vi aldrig filmens story förklarad.

Seriens styrka ligger i den underhållande kuriosan, det fina skådespeleriet och de retrosnygga avbildningarna. Handlingen innehåller tyvärr en del hål och greppar aldrig riktigt tag ordentligt, även om den lyckas intressera med sina närmanden mot spännande ämnen som åldrande, kvinnlig konkurrens och kändisskap.

"Feud" lämnar tittaren med känslan att man vill veta mer, trots att de åtta långa avsnitten ibland har känts utdragna. Men antologiserien kommer i sin nästa säsong fokusera på en annan ökänd fejd, den mellan prins Charles och prinsessan Diana. Den som vill ha mer kontext till fejden mellan Crawford och Davis kan istället med fördel se "Mommy Dearest" (1981), som är baserad på en av hennes döttrars bok om sin mamma. Också en av Davis döttrar har skrivit en bok om sin mamma, "My Mother's Keeper" (1985).