Dollhouse (2009)

Ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

SÄSONG 1

S01 E01

Ghost

2009-02-14

S01 E02

The Target

2009-02-21

S01 E03

Stage Fright

2009-02-28

S01 E04

Gray Hour

2009-03-07

S01 E05

True Believer

2009-03-14

S01 E06

Man on the Street

2009-03-21

S01 E07

Echoes

2009-03-28

S01 E08

Needs

2009-04-04

S01 E09

A Spy in the House of Love

2009-04-11

S01 E10

Haunted

2009-04-25

S01 E11

Briar Rose

2009-05-02

S01 E12

Omega

2009-05-09

S01 E13

Epitaph One

2009-07-29

SÄSONG 2

S02 E01

Vows

2009-09-26

S02 E02

Instinct

2009-10-03

S02 E03

Belle Chose

2009-10-10

S02 E04

Belonging

2009-10-24

S02 E05

The Public Eye

2009-12-05

S02 E06

The Left Hand

2009-12-05

S02 E07

Meet Jane Doe

2009-12-12

S02 E08

A Love Supreme

2009-12-12

S02 E09

Stop-Loss

2009-12-19

S02 E10

The Attic

2009-12-19

S02 E11

Getting Closer

2010-01-09

S02 E12

The Hollow Men

2010-01-16

S02 E13

Epitaph Two: Return

2010-01-30

RECENSION: DOLLHOUSE

Dystopisk dockteater
Om det är någon som kan lyckas med att placera en sci-fi serie på en lyxbordell i spa-tappning, lägga till humor, intressanta karaktärsporträtt, hoppa 10 år fram i tiden för att sedan hoppa tillbaks och sätta en tjej i huvudrollen så är det Joss Whedon. Är jag jävig i frågan? Absolut för jag är ett stort fan av nästan allt som denna man rört vid.
Du befinner dig på ett spa omringad av fagra män och kvinnor. Dagarna består av att äta nyttigt, simma och sova gott. Världen är bekymmersfri och silkeslen. Sedan frågar någon om du vill ha en behandling. Klart tänker du, jag är ju på ett spa. Det är säkert ett gyttjebad eller en ansiktsmassage de pratar om. Icke. Du slår dig bekvämt tillrätta i en stol som är omringad av mycket mystiska, blinkande apparaturer. Nu kanske du tvekar, men det är redan försent. Du har blivit hjärntvättad av en gullig nörd vid namn Topher (Fran Kranz). Du vaknar upp och känner instinktivt för att baka cupcakes, smiska någon eller mörda din chef med ett samurajsvärd. Jag välkomnar dig till Dollhouse!

Denna sci-fi/dramaserie har en ojämn startsträcka och den gick inget lätt öde tillmötes då den ställdes in efter två säsonger. Men efter fem avsnitt har den hittat sin form och jag är fast, även om det här är den serie av Whedon som fallit i skymundan. Joss har nämligen gett sig i kast med något så knepigt som att använda en protagonist utan personlighet. För dockorna i dockhuset har nämligen frivilligt fått sina personligheter och minnen raderade. De är som nyfödda barn inlåsta på ett kurbad, tills de blir präglade med en ny personlighet och utsända på uppdrag. Därför är det också bitvis svårt att ta sig an huvudkaraktären Echo, spelad av Eliza Dushku från ”Buffy" och "Angel"-serierna. Jag tycker dock att den bisarra idén om en värld där den rika eliten kan köpa specialprogrammerade människor är tillräckligt underhållande i sig själv. Det är också skönt att se en tjej flåsa när hon springer och hamna i redliga knytnävsslagsmål. Att de hjärntvättade dockorna befinner sig i just LA är ju dessutom inget annat än humor.

Den resterande rollbesättningen består också av tillräckligt många hyfsat nyanserade karaktärsporträtt för att det ska bli intressant. Dockhuset drivs exempelvis av den kompromisslösa och brittiska kvinnan (Olivia Williams) som gör en riktigt bra roll. Det är dessutom oundvikligt att inte till sist falla för Victor (Enver Gjokaj). Hans varierande identitetstolkningar är inget mindre än charmerande. Trots sina ringa 26 avsnitt hinner de flesta av karaktärerna utvecklas. Likaså handlingen som har så många vändningar att man knappt hinner med. Jag har tidigare gnällt på att sci-fi serier tenderar att vilja spränga mer, skjuta mer och förgöra mer efterhand som säsongerna tickar på. Dock är just det det bästa med denna serie - upptrappningen. Det märks att det fanns ett tänkt slut redan från början. Tyvärr är det också lätt att konstatera att de varit tvungna att skynda på. Man hinner precis gråta med vissa av karaktärerna, bli kär i andra och glädjas åt de sista innan allt är slut. Jag hade velat ha mer av allt även om de gjort ett bra jobb med att knyta ihop det. 

Det är säkerligen lätt att förakta serien i tron om att det handlar om prostituerade på en glamorös lyxbordell, men då har man helt missat poängen och de övergripande frågor som serien ställer. Vilka är vi utan våra minnen? Hur skulle vi missbruka den här typen av teknologi? Är en frivillig slav också en slav? Kan man radera själen? Och att säga att det är en kopia av ”Buffy” för att det är en tjej i huvudrollen ... ja, sämre argument får man leta efter. 

Serien når tyvärr inte hela vägen fram, men det beror främst på att de centrala ämnena är luddigare och därför tar längre tid att definiera, tid som den inte fick. Det är också en mer dystopisk och vuxen serie än exempelvis ”Buffy”, vilket nog avskräcker vissa inbitna fans. I de flesta avsnitt återfinns dock Whedons charm och jag säger nawh och skrattar högt vid flera tillfällen. Jag skulle så gärna vilja avslöja mer. Vad händer på The Attic egentligen? Vem är Alpha? Var kommer den politiska satiren in? Men det är bättre att ni ser den själva. Om du förväntar dig enkla koncept och storartade specialeffekter så är den inte för dig, men om du liksom jag kan se bortom dålig ljussättning och förbi FBI-agenten Pauls surmun så är detta en udda serie med mycket hjärta. 
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Fermen
Efter första säsongen så tyckte jag inte att det var något speciellt sen såg jag säsong två och då tog den mig med storm. Dem 5 sista avsnitten i andra säsongen var helt fantastiska och förbannat spännande. Så jag är lite kluven vad jag ska ge serien för betyg.. Betyget får bli en stark tvåa!

Veckans populära serier

Visa fler