Bakom alla lager av domedagsvånda, splatter och parodi döljer sig egentligen ett regelrätt triangeldrama. I ”Shaun of the Dead”-stil är det kärleken som står i fokus. Den röda tråden är dock lätt att tappa greppet om i förvirringen som uppstår när filmens tre regissörer tillsammans förvandlar en tämligen kittlande inledning till en besvikelse och något av en frustrerande  ”Jaha?”-känsla.