”Jag kallas Ernesto” är en engagerande och fin uppväxtskildring med historisk verklighetsbakgrund. Ibland känns det som att det spretar lite väl i intrigen men resultatet är ändå ett rörande och vackert vittnesmål om en svår tid som en gång var.

London Film Festival 2013 – I ”500 Days of Summer”-skaparnas senaste film är de en yngre duo som står i centrum, men huvudrollsinnehavarnas ringa ålder förhindrar den inte från att tilltala en bred målgrupp. ”The Spectacular Now” ska återkalla känslan av att ha fjärilar i magen men får inte mitt blödiga hjärta att smälta. Tyvärr kan jag kan inte stämma in helt i hyllningskören.

En egentligen rätt spännande berättelse som hade förtjänat bättre struktur och tydligare fokus. Det på många håll tighta fotot är dessutom alldeles för otydligt och redigeringen förstör tempot så att historien, trots intressant intrig och bra skådisar, till sist knappt engagerar alls.

New York Film Festival 2013 – Ett drömlikt noir-drama där ingenting sägs rakt ut, utan bitarna istället långsamt får falla på plats för dem i publiken som har tålamod och nyfikenhet på vad det är som egentligen utspelar sig framför våra ögon.

Den här filmen har inte haft det lätt. Den spåddes floppa innan den ens kommit ut och blev snabbt ett av de fem största biofiaskona någonsin. Trots Jeff Bridges närvaro och kanske 4-5 roliga skämt så är dess öde helt välförtjänt.

New York Film Festival 2013 – ”Stray Dogs” är ingen lätt film att ta in, men för den med tålamod finns en otrolig skatt att upptäcka, i detta djupt melankoliska drama som kan bli auteur-regissören Ming-Liangs sista.

Kan en pedofilthriller vara rolig? Kan en israelisk film mäta sig med Hollywood? Det är inte så konstigt som det låter. Med ”Big Bad Wolves” levererar filmduon Keshales & Papushado konstant spänning i en riktigt snygg, genreöverskridande film.

Den fjärde filmen i hösten Maria Lang-följetong bjuder äntligen på en antydan till spänning och lite oväntade vändningar. Dock når den inte hela vägen upp till den första och hittills bästa filmen i serien ”Mördaren ljuger inte ensam”. Men hoppet är väckt och förväntningarna återupptas inför fortsättningen.

Trots att specialeffekterna på sina håll är rent löjliga är detta en av de mest romantiska spöksagorna i modern tid. Filmen blandar romantik med rätt doser humor och spänning vilket resulterar i ett gripande vackert drama om kärlek starkare än döden.

Fantastisk Filmfestival 2013 – ”Stalled” är en zombiekomedi gjord utan större resurser men med en enorm filmskaparglädje och en smittande kärlek till genren. Det blir garanterat skitroligt (!) när en vaktmästare blir instängd på företagstoalett medan fler och fler julfestande är ute efter att bitas.

De bitterljuva känslorna var totala när det sista avsnittet av Vince Gilligans och TV-kanalen AMC:s flaggskepp ”Breaking Bad” sändes. Vi tittare fick vemodigt ta farväl av karaktärer vi följt och älskat i över fem års tid. Som tur är slutade man dock på topp, och vi kan nu titta tillbaka på en serie som levererat några av de bästa rörliga bilderna genom tiderna.

New York Film Festival 2013 – Med lerfigurer och dokumentära bilder har kambodjanen Rithy Panh skapat en ovanligt konstnärlig och samtidigt personlig film om hemskheterna i hans hemland 1975-1979. Det är som alltid – angående detta ämne – fruktansvärt men också vackert.

Fantastisk Filmfestival 2013 – Hur låter en korsbefruktning av ”Baksmällan” och ”Saw”? Regidebutanten E.L. Katz bjuder med oss på en blodig och galen födelsedagsfest där precis allt kan hända.

Två stora stjärnor i en högst lättförglömlig actionstänkare som inte tillför genren någonting nytt. Man ska verkligen gilla Denzel Washington och/eller Mark Wahlberg för att ”2 Guns” ska vara värd att jubla över.

Det märks att ”You’re Next” är gjord av folk som älskar skräck. Det är sällan man ser en film i genren som så briljant lyckas kombinera splattervåld, spänning och befriande humor. Och dessutom ha en story!

New York Film Festival 2013 – En ovanlig relation som utvecklas mellan en psykpatient och hans läkare framförs i lugnt tempo i en film som blir en ganska trevlig bekantskap. Men fokuset på terapi istället för fördjupandet av karaktärer gör att ”Jimmy P.” inte når ända fram.

Att en holländsk thriller skulle vara bland det mest spännande och obehagliga på länge var kanske inte helt väntat. Även om man vill ha ut mer av slutet så är det en unik film som inte liknar något annat vare sig i stil eller genre.