Det råder verkligen ingen tvekan om att tv-skaparen Ryan Murphy vet precis vad han gör. Varje gång. Även när tv-kritikerna totalsågar vissa av hans serier, som ”All’s Fair” med Kim Kardashian – som kallades en av de sämsta tv-serierna någonsin – så blir det givetvis succé tittarmässigt ändå.
En tv-serie som följer ett gäng populära rikemansbarn under deras sista år på high school under 1980-talet, samtidigt som en seriemördare jagar snygga ungdomar… lär med andra ord kunna bli rätt populär.
Jag har sett de allra flesta av Murphys serier genom åren och oavsett genre, så syns det nästan alltid på hur serien är filmad att den kommer från just hans produktionsbolag. Till och med ”All’s Fair” var oerhört snyggt filmad, med snygga kläder, imponerande detaljer och allt ser svindyrt ut. Tidigare i år gillade jag ”The Beauty” och jag var riktigt imponerad av ”Ratched” för några år sedan också.
Men det var ”Popular”, med Leslie Bibb och Carly Pope, som var min allra första Murphy-serie. Och ”The Shards” är på många sätt en slags förhöjd version av ”Popular” som mixats med ”Monster”, ”Hollywood” och ”Grotesquerie”. Konstigt nog så fungerar den mixen förvånansvärt bra!
Baserad på ”American Psycho”-författarens bok
Det råder som sagt ingen tvekan om att det här är en Murphy-serie medan man tittar. Men ”The Shards” är baserad på författaren Bret Easton Ellis bok med samma namn, Ellis är mest känd för att ha skrivit ”American Psycho” och ”The Rules of Attraction”. En stil som uppenbarligen passar ihop väldigt väl med Murphys serier.
I ”The Shards” följer vi framför allt karaktären Bret Easton Ellis (japp, samma namn som författaren) som är en aspirerande författare som arbetar på sin debutroman under sitt sista år på high school. Bret är vår berättare genom säsongens gång och låter oss tittare uppleva 1980-talet som en slags historia berättad ur hans eget minne. I huvudrollen hittar vi Igby Rigney som gör en riktigt imponerande insats.
Bret är nämligen homosexuell, men under 1980-talet var han fortfarande kvar i garderoben, vilket gör att Rigney får spela två olika roller i en. Dels den med sin populära och svinrika flickvän Debbie (Hayes Warner), vars föräldrar är i princip de enda andra vuxna människor vi får följa i serien… och dels den version av Bret som vågar vara sig själv med några få utvalda män som kan hålla hans hemlighet.
När nykomlingen Robert Mallory (Homer Gere, Richard Geres son för övrigt) ansluter till sista året på high school och enligt Bret ljuger om att inte ha varit på en premiärvisning av ”The Shining”, så hamnar de två unga männen på kollisionskurs. Bret som tyckte att Robert såg otroligt snygg ut på den där premiärvisningen kan ju inte säga att det är därför han känner igen honom – men kan inte heller släppa faktumet att den nya snubben ljög framför de andra.
Jakten på ännu en seriemördare
Faktumet att det under hela den här tiden även försvinner husdjur och snygga ungdomar som sedan hittas mördade och torterade… ibland med delar av husdjuren fastsydda på sig. Ja, det sätter lite tonen för den här serien som alltså både är ett slags coming-of-age-drama och ett mysterium kring jakten på ännu en seriemördare.
Bret blir allt mer säker på att det är Robert som är seriemördaren, vilket gör att han börjar göra sina egna efterforskningar. Vem vet, det kanske dessutom kan bli bra stoff att använda in debutromanen. De två unga männen försöker i alla fall hela tiden överbevisa varandra och få den andre att se dålig ut inför sina nu gemensamma vänner i skolan.
Under säsongens gång får vi tittare allt fler små ledtrådar som börjar peka ut en efter en av de större karaktärerna i serien. Kaia Gerber, Evan Rachel Wood, Wes Bentley, Jordan Roth, Graham Campbell och Daniel Dale dyker alla upp i viktiga roller. Inför finalen har serien förvandlats till en slags who-dunnit där plötsligt alla kan vara mördaren i serien.
Allt känns så överdrivet till en punkt att man bara får acceptera att hela serien utspelar sig i en slags förhöjd verklighet. Där uppenbarligen inget rikemansbarn har någon kontakt med sina föräldrar, inte ens när grannarnas ungar börjar försvinna och mördas så kommer man hem från sina utlandsresor i Europa. Alla ”ungar” har dessutom fejkade ID:n (inte konstigt att de blir godkända med tanke på att alla skådespelare är typ 5-8 år äldre än sina karaktärer) så de kan hänga på fina restauranger och dricka whiskey, röka cigaretter och snorta kopiösa mängder kokain.
Men som sagt. Det är ju precis det här Ryan Murphy har gjort till en slags egen vetenskap och han har ändå fingret på pulsen på ett sätt som gör att jag köper allt med hull och hår. Det här är överdriven seriemördar-underhållning på bästa nivå.
Inför den här recensionen har inte finalavsnittet släppts, där den verkliga mördaren avslöjas, så det är svårt att ge serien ett slutligt betyg. Men oavsett om serien lyckas ro det i hamn med en helt fantastisk final, eller ifall det visar sig vara butlern i skymundan som låg bakom allt hela tiden (och var trött på alla bortskämda ungar). Så har jag blivit genuint underhållen hela vägen fram till finalen – även fast det ofta känns som att Murphy återanvänder samma mall som legat till grund för många av hans tidigare serier.
Snabbfakta om ”The Shards”
Skapad av: Ryan Murphy
Medverkande: Hayes Warner, Igby Rigney, Evan Rachel Wood, Kaia Gerger, Homer Gere.
Genre: Kriminaldrama, mysterium, thriller, who-dunnit
Längd: 10 avsnitt (endast 9 har setts inför den här recensionen)
Premiär: 6 augusti
Visas på: Disney+
Betyg: 3 av 5
Läs också: 8 bästa tv-serierna i augusti – sommarens sista stora premiärer!
Läs också: Ryan Murphy gör thrillerserie med “American Psycho”-skaparen
Läs också: Visste du att… Richard Geres 26-årige son går i pappas fotspår
