Brinnande kärlek, hat och olja i känslofyllda tv-dramat ”Lyckolandet”

Det första jag kommer att tänka på när det gäller Norge är deras thrillers. Det är de riktigt duktiga på. Men för övriga världen är Norge även fjordar, lax och olja. Det är grundelementen i den påkostade tv-serien ”Lykkeland”, eller ”State of Happiness”, som premiärvisades på CanneSeries tidigare i veckan. Där vann serien pris för Bästa manus och Bästa musik - absolut välförtjänt!

Vi befinner oss i det sena 1960-talet, långt före den sexuella revolutionen nådde Norge, och strax innan amerikanerna hittade olja där. Det finns allt mindre fisk i Nordsjön, så lokalbefolkningen i Stavanger oroar sig för framtiden. Oron växer då landet inte är ekonomiskt stabilt, en kris närmar sig för varje dag. Men ryktet talar om en nationalskatt begravd djupt nere på havets botten, de lokala invånarnas enda hopp.

Här får vi möta några av dem. Christian Nyman (Avund Harboe) är 19 år och son till Fredrik, den viktige ägaren till en konserverad fiskfabrik. Christian är snygg, och verkar leva det perfekta livet. Han jobbar på en oljerigg och ska gifta sig med jämnåriga Anna Hellevik (Anne Regine Ellingsæter), den vackra bondflickan. Klass-skillnaden stör dem inte, men verkar bli ett allt större problem för deras föräldrar. Där finns också Toril Torstens (Malens Wadel), en gravid 17-åring från en strikt religiös familj, och Jonathan Kay (Bart Edwards), 28-årig amerikan från Texas, som kom till Norge för att avsluta en stor affär.

 

 

Det är en strålande idé att sätta ihop alla dessa människor, och tack vare dem får vi en bred bild av det norska samhället under 60-talet.

- Vi ville skildra den tidens tankebanor och visa hur långt vi har kommit sedan dess, berättar seriens skapare Mette M. Bølstad under en presskonferens i Cannes.

Och det har de lyckats med. Vi får följa hur Norge utvecklas under bara några år, tack vare sina naturresurser som garanterande landet en stor ekonomisk skjuts. Låt oss titta närmare på några sådana förändringar.

Via Annas berättelse får vi se hur kvinnors frigörelse växer. Den vackra flickan från byn arbetar som sekreterare på stadshuset, men tack vare sin intelligens blir hon allt mer involverad i saker som bara de stora pojkarna haft tillgång till. Hon är inte en karaktär som vill nå en hög position, hon vill bara få ett vanligt medelklassliv, även om hon är osäker på om en borgerlig familj passar henne. Och Christian är inte killen som kan ge henne självförtroende, då han själv saknar det. Det är ingen överraskning att han valde ett jobb på en oljerigg, då hans mamma är en riktig hagga. Hon tillåter ingen annan i familjen att ta sina egna beslut, hon vet bäst hur hennes kungarike ska styras.

 

 

Idag spelar religion ingen stor roll i norrmännens liv, men det var annorlunda på 60-talet. Något som Toril är ett sorgligt exempel på. Hon är bara 17, och väntar barn, men hennes far vill inte acceptera barnet. Torils föräldrar är dessvärre väldigt konservativa, så de hittar henne en make som går med på att uppfostra barnet som hans eget. Hennes drama börjar när hon gifter sig med honom. Vi får se hur hon ber till Gud för att makens hemkomst från oljeriggen ska bli fördröjd, i en scen som gör en riktigt förbannad. Ja, ”State of Happiness” vet hur man väcker våra känslor.

Det är främst tack vare manusförfattarna, som gjort ett bra jobb. De sätter Toril, Anna och Christian i fokus så att vi får se hur olika människorna i den lilla staden är.Och de behöver samarbeta för att överleva och för att hantera vardagens problem. Det är en intressant bild av ett samhälle, som fungerar väl bara om alla dess element fungerar. Ett faktum som hjälper manusförfattaren att bygga storslagen spänning. Vi ser hur mycket som pågår i karaktärernas huvuden, vi förväntar oss att något snart ska hända, men manuset spelar oss ett spratt. När vi väntar på regn kommer solen fram. När vi inte väntar oss något alls, exploderar det.

Det fungerar så bra också eftersom serien inte bara valt en genre. Den är en blandning av historiskt drama, politisk fiktion och till och med thriller. Allt är välregisserat av Petter Næss i samma stil som hans ”Elling”, en av de filmer som fick upp världens ögon för norsk film.

 

Gänget från "Lykkeland" vann pris under tv-festivalen CanneSeries tidigare i veckan.

 

Vardagslivet är intressant, karaktärerna är välskrivna och deras berättelser fascinerar. Men det räcker att hoppa från staden till oljeriggen för att ändra stämningen helt. Det massiva maskineriet som skapar oljud och eld, gör att tittarna nästan kan känna pressen. Det är svårt för alla de unga männen på plats att släppa sin rädsla. Att dela upp handlingen mellan staden och oljeriggen är en klockren idé.

Lika smart är det att introducera en Texas-kille i serien. Han är äldst av de fyra huvudpersonerna, och från Västern, så naturligtvis väcker han uppmärksamhet. Tack vare honom får vi se Norge ur en annorlunda vinkel, och se de värderingar som landet byggt upp genom åren. Jag älskar samtalen mellan Jonathan och norrmännen om framtiden för deras företag. Men skillnaden är att Jonathan tänker på pengar åt sitt företag, och norrmännen tänker på pengar åt sitt folk. En del kulturskillnader blir roliga, andra tänkvärda. Hur sjutton var det möjligt för norrmännen att inte ge upp till amerikanska storbolag, utan förbli självständiga och låta sitt eget land växa? Det är en av många frågor den här smarta serien ställer.

Vid sidan av ett fantastiskt manus har ”State of Happiness” något annat värt att uppmärksamma. Det är musiken, en egen karaktär i denna berättelse. Ungefär 15 minuter in i det första avsnittet spelas ”Proud Mary”, en av 60-talets största hits, och passar bra in i seriens rytm. Vilket nöje sedan att 20 minuter senare höra klassisk pianomusik, vilket helt förändrar tonen!

 

Musikblandningen hjälper till att ytterligare bredda bilden av Norge på 60-talet. Pop möter klassisk kyrkomusik, väst möter tradition, religion möter sekularisering, frigörelse möter sexism, och drömmar ställs mot den tuffa verkligheten. Och så vidare. Allt är invecklat, inget är svart eller vitt. Det bevisar ”State of Happiness” på så många smarta och intressanta sätt. Jag längtar till ett nytt avsnitt!