MovieZine besöker världens största Star Wars-mässa

Det är "The Mandalorian" som gäller i Star Wars-världen just nu.

 

Det är i alla fall bilden man får när man tillbringar några dagar på det stora konventet Star Wars Celebration i London. För även om det finns mängder med fans som är utklädda till Stormtroopers, Luke Skywalker och Obi Wan Kenobi, övertrumfas de av både vuxna och barn utklädda till en Mandalorian.

 

Men det är ett dyrt nöje som dessa verkliga hardcore-fans betalar för.

 

Det här med Star Wars Celebration är något som arrangeras någonstans i världen med jämna mellanrum. För några år sedan besökte jag eventet när det hölls i Anaheim utanför Los Angeles. I år är det alltså London som är skådeplatsen. Närmare bestämt den stora eventlokalen ExCel, som ligger långt österut, vid Canary Wharf och nära Themsen. Det är ett rätt tråkigt, nybyggt område, med hotell (flera på båtar längs kajen), restauranger och bostadshus som för tanken till Hammarby sjöstad i utkanten av Stockholm. För att komma hit tar man den nya t-banelinjen Elizabeth Line – som under dessa fyra dagar givetvis är avstängd på grund av underhållsarbeten…

 

 

 

Nåväl, till Star Wars Celebration. Det är som sagt ett dyrt nöje. En endagsbiljett kostar runt 1000 kronor. Säg att ni är en Star Wars-älskande familj på fyra så blir det en bra slant (även om barnbiljetterna kostar cirka 500 kronor). Det finns även fyradagarspass – de är helt utsålda i förväg, de kostar drygt 2000 kronor.

 

Men kostnaden verkar inte vara något som avskräcker. Under dessa fyra dagar räknar man med 35.000 besökare – hur många av dessa 35.000 som återkommer varje dag är en annan fråga. Från mitt hotellrumsfönster ser jag hur man köar redan tidigt på morgonen, och en stor skara av Stormtroopers, Mandalorians, Yodas gör sig redo för ännu en heldag. Många kvinnor är utklädda till prinsessan Leia, men även Ahsoka (som nu i sommar kommer i en egen serie på Disney plus) är en favorit.

 

 

Inne i mässhallen är det stundtals oerhört trångt, så pass att tankar på alla de som klämdes ihjäl i en olycka i Söul dyker upp. Här finns olika scener för olika presentationer, över allt syns ljusen från de lasersvärd av plast som publiken har köpt. Men låt mig återkomma till den kommersiella biten, först tar vi oss till huvudscenen, där 4500 fans stått i kö i timmar för att få plats (vi i pressen har reserverade platser, tack för det).

 

 

Under närmare två timmar får vi presentationer av de närmaste årens produktioner inom Star Wars-universumet.

 

Kathleen Kennedy, en av världens mest framgångsrika producenter någonsin (inte minst efter sitt decennielånga samarbete med Steven Spielberg), bjuder in regissörer och skådespelare till scenen för att tala om sina TV-serier och filmer. Regissören Leslye Hedland och skådespelerskan Amandla Stenberg talar om ”The Acolyte”, Jude Law talar om ”Skeleton Crew”, Rosario Dawson om ””Ahsoka” (som kommer redan nu i sommar), Tony Gilroy och Diego Luna talar om nästa säsong (den sista) av ”Andor”.

 

Men varför är inte Stellan Skarsgård här? Jag ringer och frågar honom, han har inte hunnit eftersom han precis kommit hem från en utlandsresa, men låter inte direkt ledsen över detta.

 

 

Vi får se en mängd trailers, mest imponerande är den för ”The Acolyte”, där det märks att serien inspirerats av regissörer som Akira Kurosawa och King Hu, med filmer som ”The hidden fortress” och ”A touch of zen”, och av bröderna Shaws klassiska (och i Sverige på den tiden alltid totalförbjudna) martial arts-filmer.

 

Och efter TV-serierna talas det om de kommande tre Star Wars-långfilmerna, och deras tre regissörer kommer in och berättar om detta. Men detta har Moviezine redan skrivit om, så det avstår jag från här.

 

 

Kathleen Kennedy är inte bara Star Wars-producent, hon producerar också Indiana Jones. Den nya filmen, som kommer att få premiär på filmfestivalen i Cannes om drygt en månad, har regisserats av James Mangold, som är en av de tre som ska göra nya Star Wars-filmer.

 

En videohälsning från Harrison Ford (som säger att han önskar han kunde ha varit på plats, men det både syns och hörs att han nog inte riktigt menar det) leder till att Mads Mikkelsen och Phoebe Waller-Bridge, som har stora roller i filmen kommer in. Vi får se en trailer – och sedan en sex minuter lång actionscen från mitten av filmen.

 

 

Jodå, det ger verkligen mersmak – en våldsam jakt genom en arabisk stad, fylld med den kombination av humor och halsbrytande stunts som brukat känneteckna Indiana Jones-filmerna som bäst.

 

En mer tacksam publik än detta är det svårt att föreställa sig. Allt möts av öronbedövande jubel och det svingas med de självlysande lasersvärden av plast.

 

Efter två timmar är presentationen slut och tankarna på massakern i Söul dyker upp ännu en gång när jag försöker ta mig ut från den här hallen för att besöka den så att säga kommersiella delen av eventet.

 

 

 

I en gigantiskt stor lokal finns allt, bokstavligt talat, allt, som en Star Wars-fan kan önska sig och är beredd att betala dyrt för. T-shirts, böcker, foton, kläder, lasersvärd, hjälmar, allt finns. En Stormtrooper-hjälm (i plast) kostar 400 kronor, en lunchlåda med motiv från ”Jedins återkomst” kostar nästan en tusenlapp. En researrangör erbjuder en resa till Tunisien för en fyradagars vistelse där man filmat i öknen med en natt i vad som sägs vara Luke Skywalkers bostad på Tatooine. Kostnad? Nånstans i närheten av 20.000 kronor.

 

Man också få en Star Wars-tatuering. En Grogu (alltså baby Yoda) kan fås för det facila priset av 4000 kronor.

 

 

I en sal sitter skådespelare från Star Wars-filmer och serier och säljer autografer och möjligheten att låta sig fotograferas tillsammans med fansen. Priset varierar beroende på vem det är. En bild tillsammans med Ewan McGregor och Hayden Christensen kostar nästan 6000 kronor, medan foto och autograf med Warwick Davis kostar 800. Jag funderar över vart dessa pengar går. Är det skådespelarna som får dom, eller går de till eventets arrangörer? Eller delar man på det? Här finns både idag i det närmaste bortglömda namn som Billy Dee Wiliams, men också sådana som nyss nämnda Ewan McGregor och även Rosario Dawson och Gwendoline Christie.

 

Hur som helst får vi hoppas de får bra betalt, för det måste vara mycket ansträngande att sitta vid ett bord i timmar, le och skriva autografer. Och, om man är en av de inte fullt så populära, se den långa kön vid grannbordet medan man själv är glad om det finns någon som vill ha autograf och selfie.

 

 

Även fansen kan tröttna, inte minst de yngsta. På eftermiddagen är det gott om skrikande och gråtande barn, som leds ut av föräldrar som försöker baxa sig igenom alla horder av Stormtroopers och Mandalorians.

 

Star Wars Celebration håller på i fyra dagar. Besökarna är inte bara från Europa, här finns mängder av amerikanska fans som lagt ut en smärre förmögenhet på flyg, hotell och entrébiljetter för att ännu en gång få bli en del av denna kult. De besöker varje Celebration, de klär ut sig till sina favoriter och de har oerhört roligt.

 

När det är dags för mig att åka hem står jag utanför hotellet och väntar på en taxi som ska ta mig till Paddington Station (Elizabeth Line är ju avstängd). Då kommer en man cyklande iförd en Darth Vader-kostym av tyg. Han låser fast cykeln, tar fram sin Darth Vader-mask ur ryggsäcken och beger sig med spänstiga steg mot eventet.