Guide för en bra biopublik

29 Maj 2013 | 19:30

Guide för att bli en bra biopublik

En efterlängtad guide till hur man ska bete sig på biografen.

"Schhh..." är det väldigt sällan man hör under en film på bio. Det är mer vanligt att man hör "Såg du vad Emma hade på sig i skolan idag? En anorak!". Möjligtvis inte just dem orden, men min poäng kvarstår. Biopubliken på våra svenska biografer har tappat respekten för sina medmänniskor som är där för att, tro det eller ej, se på film.

Även om jag absolut inte drar alla över en kam tänkte jag ändå låta er bli guidade igenom hur en bra biopublik ska bete sig!

Bestäm film innan

När man som biografgäst/er kommer för att se en film, var snäll och ha valt ut vad du/ni ska se innan du/ni ställer dig/er i kön. Jag vet inte vad du/ni gjorde tidigare under dagen, men det känns inte som att längst fram i kassan är det perfekta stället att börja diskutera det på. Och ska man mot all odds stå där längst framme i kön och välja film med 150, minst sagt, förbannade cineaster bakom sig så kan du/ni väl åtminstone hålla en ton som inte indikerar på att du/ni vill att alla i biografens stad ska veta vad du/ni ska se på. Jag tror jag talar för alla 150 i kön och samtliga i staden när jag säger att vi är lika intresserade att få höra det som att vi vill se en blu-ray utgåva på Reine och Mimmi i fjällen... eller att ni som läser detta vill att jag ska fortsätta skriva "du/ni"!

Välj tilltugg med omsorg

När det är dags att välja tilltugg, välj något som inte låter *PRASSEL*. För er som inte har några större studieskulder, var det där var min imitation av prassel. För om det är någonting det borde vara obligatorisk nackning på, så är det när någon kuf med "motorn på men ingen bakom ratten" kommer in med 1 ton godis i jordens mest prassligaste påse och drar igång världens j*vla orkester med den mitt under filmen. Ett prassel som det pompösa 7.1 surroundljudet inte har en chans att tävla mot. Varför måste folk envisas att ha sitt godis i plastpåsar när det finns små fina pappburkar godiset numera säljs i? Eller varför inte bara köra på det klassiska biogodiset popcorn som du enkelt får i en tjusig liten låda? Den kan man ju till och med ta med sig hem sen och använda som paraplyställ i hallen. Det kan du fan inte med en godispåse!

Kissa innan

Om du vet om att du är en person med väldigt liten blåsa, varför bokar du inte en biljett längst ut på kanten så att vi andra slipper resa oss stup i kvarten? Det är ingen vetenskap att veta att man ska kissa innan man går in och sätter sig 2 timmar i streck på en biograf. Är det en unge har jag förståelse, men är du 35 och ser någorlunda ut som att du har alla hästarna i stallet - Kissa innan eller håll dig!

Lämna barnen hemma

Och på tal om ungar: Du som tar med dig dina ungar eller andras ungar till en film med 11-årsgräns där språket är allt annat än svenska - jag vet inte från vilken planet du är från men åk hem dit igen och stanna där! Att få en film återberättad bakom sig två sekunder efter att man sett det på duken är absolut inget en vuxen människa ska behöva genomgå. Ärligt talat så känner man sig en smula tappad när man märker att man efter ett tag lyssnar mer på pappan bakom sig som förklarar filmen för sitt barn än på själva filmen. Och det är knappast så att föräldern gör filmen rättvisa. Nä, självklart ska de fördumma filmen också: "Du ser, Tyler Durden för Jack är precis som vad Mållgan är för Alfons"! Så åk och se filmen själv, åk hem igen och dra filmen som en godnattsaga för dina barn. Alla vinner på det!

Fimpa snacket under filmen

Och sen när blev biografen en modern variant på kyrkkaffe-pladder? Varför finns det alltid såna personer i biografen som betalar 110 kronor för att ge resterande besökare en live commentary om varför inte Petra Mede bar fler klänningar under Eurovision? Snälla berätta för mig för jag tror fan det är ett större mysterium än Bermudatriangeln! Ni får själva gissa om jag pratar om Petra Mede eller om folk som pratar under filmen! 

Så hur är egentligen den perfekta biopubliken? Det är faktiskt inte så svårt som man kan tro. Jag ska berätta: Man går in, sätter sig, ser på filmen tyst och lämnar biografen när eftertexten kommer. Gick det för fort? Då tar vi det en gång till så alla hänger med: Man går in, sätter sig, ser på filmen tyst och lämnar biografen när eftertexten kommer!

Det kan ta ett tag att få rutin på det, men efter några gånger lovar jag att det sitter i ryggraden. Ni kommer så småningom bli den mest perfekta biopubliken svensk bio någonsin skådat! Sen när ni kommer ut efter er bioföreställning, kan du/ni återgå till det triviala vardagssnacket om VARFÖR I HELVETE PETRA INTE HADE FLER KLÄNNINGAR PÅ SIG *PRASSEL* *PRASSEL*!