Trots att 3D-filmen är en teknik som kom till redan på 1920-talet, så är det nu på 2010-talet den verkligen har fattat tag om våra storfilmer på bio och är som mest på tapeten. Det finns så klart två läger vad det kommer till den här teknologin. En del söker sig likt en apa med smak för loppor till 3D-filmer, medan vissa äter hellre papplådan som tillkommer med popcornen än begagnar ett par 3D-glasögon. De båda sidorna är bestämda. Ingen vill ge efter. Något behövs göras.
Som opartisk domare tänker jag ta mig friheten att räkna upp fördelar och nackdelar för de olika parterna och till slut utse en segrare. Glöm inte: Jag är helt opartisk i frågan...
2D vs 3D: 0-1
Saker känns... 3D. En slags mäktigare filmupplevelse uppenbarar sig framför våra ögon och allt vi har gjort är att ha använt ett par hippa glasögon. Saker känns mer levande och sträcker vi ut handen kan vi nästan beröra vår favoritskådis (även om han/hon inte besvarar vår bekräftelsegest). Vi märker färger vi aldrig sett förr och någonstans känner vi eufori. 3D-filmen har inte bara fulländat våra sinnen, utan också vår själ!
2D vs 3D: 1-1
Saker känns... 3D. Istället för att låta oss fokusera på filmen, vilseleder den oss med utflygande humlor eller brödkavlar som desperat försöker nudda våra nästippar. 3D:n stör och hur mycket vi än vänder och vrider på oss, ser vi inte förbi den. När det för 118:e gången slängs något mot oss blir i alla fall jag sugen på att fiska upp mina, alltid tillhanda, jonglerbollar och mata hatiskt mot duken. De fyller kanske inte syftet av det euforiska slaget men det får oss nöjt att tänka: "Där fick du, 3D"!
2D vs 3D: 2-1
Mörk bild. I 9 av 10 fall när jag kollar på 3D-filmer så kommer jag på mig själv att sitta och kisa. Även om en hel del med påstådd visshet tror att det beror på att jag inte kommit till kännedom att jag behöver kolla synförmågan, så ligger faktiskt problemet i den nattsvarta duken jag försöker urskilja konturer ifrån. För tro det eller ej, men det spelas faktiskt en film på bioduken. Ljusstyrkan när det kommer till 3D känns många gånger som den enbart är skapad för fladdermöss och deras mörkerseende. Vi andra får snällt antingen välja en animerad film med blödande muskulösa färger eller be maskinisten på biografen att pausa filmen varannan minut så vi hinner uppfatta vad vi precis "skådat".
2D vs 3D: 3-1
Priset. Jag vet inte hur det är med er men för en enkel Svensson som jag som traskar till bion väldigt ofta, skenar penningbeloppet iväg till en summa jag idag hade kunnat betala av CSN med. Nu tänker jag inte skylla SF bio för mina studieskulder. Med pengarna som jag får över när jag väljer 2D framför 3D hade jag äntligen kunnat börja donera slantar till de nödställda på jorden. Låter jag fattig eller bara som ett as?
Med slutresultatet i handen kan vi konstatera att 2D vinner med markvinnande 3-1. Jag inser självklart att mina bleka ord inte kommer göra någon mastodont rubbning i 3D:ns popularitet, men nu vet ni i alla fall att jag hellre äter papplådan till popcornen än ser på 3D!
