Spel

Skribent

Vanja Tomin

6 november 2022 | 18:00

5 filmer som hade blivit fantastiska tv-spel

MovieZines spelskribent Vanja Tomin presenterar sin fantasilista med vilka filmer som har potential att bli grunden till en grym spelupplevelse.
Många spel håller på att bli film eller tv-serier, fler och fler filmregissörer visar sitt intresse för att göra populära filmer och serier till tv-spel, men intresset är svalt omvänt och händer inte lika ofta. Normen är att en film är baserad på en bok, en pjäs, ett spel eller en grundidé, och det är märkligt att inte fler filmer insiprerar till magnifika spel. 
 
Det kostar inget att drömma, så sätt dig med en kopp te i höstmörkret och njut av vår lista med filmer som hade blivit fantastiska tv-spel.
 

1. As Above, So Below (2014)

 
 
Ett team av upptäckare ska ner i katakomberna under Paris för att hitta svaret på en historisk hemlighet. Det är klaustrofobiskt och filmat genom dokumentärkameror som teamet har på huvudet.”As above so Below” kan beskrivas som en blandning mellan Indiana Jones och DaVinci-koden fast med skräckelement. 
 
Katakomberna har en parallell till Dantes Inferno (”Den gudomliga komedin” 1300-talet) och dess nio kretsar i helvetet. Märkliga och skrämmande händelser får teamet att pröva sitt psyke när deras inre demoner och ångest förföljer dem. Hastiga ”jump scares” existerar knappt, istället får vi 90 minuters nästan ständigt obehag som får det att krypa längs med hela ryggraden.
 
Filmens berättelse som berör religion, myter och historia men bara skrapar det på ytan, har stor potential att utvecklas mer, och i spelform hade den fått växa sig stark till sin fulla storlek. Jag föreställer mig ett långsamt och nervkittlande skräckspel där målet är att ta sig igenom nio nivåer levande, där psykiskt stabilitet och tron på en själv prövas, samtidigt som ett starkt narrativ äger rum i bakgrunden. Givetvis kryddat med obehagliga inslag och ”läskiga nattklubbs-bruden” som slutgiltig fiende att besegra.
 
Ett spel med samma titel tillgängligt på Steam i Early Access, dock verkar tema och handling inte ha någon koppling till filmen från 2014.
 

2. Bron till Terabithia (”Bridge to Terabithia”, 2007)

 
 
Baserad på boken skriven av Katherine Paterson, som skrev för att hjälpa sin åttaårige son att återhämta sig från en traumatisk incident. ”Bridge to Terabithia” släpptes av Disney men fick kritik då den marknadsfördes som en mysig familjefilm trots att den berör ett tragiskt tema. Vilket är obegripligt, då all populärkultur, och särskilt film och spel, kan vara till stort stöd för många barn och ungdomar (och vuxna) som går igenom en svårare period i sitt liv.
 
Två vänner upptäcker en magisk värld i skogen, denna värld är fylld med magi och spännande varelser. Filmen utspelar sig mest i den verkliga världen, och jag vill se mer av den förtrollade skogen. Jag vill uppleva den, jag vill ha ett spel med en färgrik och öppen värld, där jag kan gå runt, utan bekymmer, och känna mig lycklig.
 
Jag tänker mig ett spel som är en blandning mellan Josef Fares ”Brothers – A Tale of Two Sons” och området Land of a Thousand Fables från ”The Witcher III – Blood and Wine”. Spelet ska vara magiskt och förtrollande, ha många pusselinslag och roliga sidokaraktärer. Det ska vara tryggt och gulligt. Tills något traumatiserande händer i historien och jag tackar spelet för att återigen få komma tillbaka till verkligheten.
 

3. Grace: The Possession (2014)

 
 
Det blir inte mer stereotyp exorcismfilm än så här. Vi har den katolska flickan, strikt uppfostrad av sin religiösa mormor, bär ofta vitt och är givetvis oskuld, symboliken för det som inte är besudlat och nedsmutsat. Ett perfekt offer för en demon att besitta och vi får uppleva alla hemskheter genom ögonen på offfret.
 
Tycka vad man vill om filmen, den är väldigt häftigt filmad och förtjänar en genomtittning bara på grund av det kreativa kameraarbetet. Dialog, klipp och vinklar påminner ofta om regin i ett spel, och med en något mer dynamisk huvudkaraktär skulle ”Grace: The Possession” kunna bli en riktigt bra spelupplevelse.
 
Likt ”Martha is Dead” skulle vi få följa flickans resa, från glömska till uppenbarelse. Eller varför inte ett spel som erbjuder tre olika synvinklar, ett där man spelar den besatta flickan, ett där man är demonen i fråga och en del av spelet där man får agera katolsk präst och försöka driva ut demonen. Eller ett interaktivt spel där spännande estetik och kul kamerariktning får ta mer plats än själva historien.
 

4. Den onda cirkeln (”The Craft”, 1996)

 
 
Tonårsdrama med häxor, som förutom magi även tar upp intressanta teman gällande tonårsrelationer, kärlek och önskan efter oändlig makt. I ett avsnitt av podcasten Faculty of Horror, avsnitt 16, ”Toil and Trouble: Witches in film” analyseras filmen, sätter den i nytt ljus och även kultförklarar den.
 
Häxor och deras hypotetiska koppling med det onda och djävulen har funnit i många år, och vissa samhällsanalytiker hävdar att det även idag pågår en häxjakt på kvinnor, som tar form i dolt förtryck och kränkande särbehandling för att få ordning på kvinnor som motsätter sig den sociala ordningen. I vissa länder i tredje världen avrättas fortfarande kvinnor för användning av påstådd mörk magi.
 
”The Craft” hade kunnat bli ett väldigt roligt och varierande spel om man utnyttjade alla fyra starka karaktärer från filmen. Ett fantasyrollspel där olika kapitel spelas med olika häxor, som alla har diverse förmågor och talanger som skiljer dem åt. En ordentlig bok med trollformler, där mer och mer magi upptäcks ju längre man kommer in i spelet hade också varit önskvärt, och såklart lite klassisk örtlära för att brygga trolldrycker.
 
Spelet skulle ha som huvudmål att motstå och bekämpa ond magi, men precis som i filmen skulle detta bli svårare för vissa häxor än andra. Välj mellan att kommunicera med satan eller hjälpa en blind tant över vägen, alla beslut påverkar slutet av spelet.
 

5. ARQ (2016)

 
 
Kort förklarat betyder filmens titel; Automatic Repeat ReQuest, även känt som Automatic Repeat Query, och är en kontrollmetod för dataöverföring. ARQ är underskattad science-fiction på blygsamma 88 minuter. En nära vän och filmfantast sa en gång till mig att inga långfilmer under 90 minuter är värda att se, jag håller inte med då vissa filmer är så intensiva att kortare speltid kan gynna upplevelsen av filmen, och detta gäller verkligen ARQ.
 
Huvudkaraktären fast i en tidsloop och måste ta reda på varför han hela tiden skickas tillbaka, en avgörande handling eller händelse måste ändras för att livet ska kunna gå vidare.
 
Detta koncept finns såklart redan i spel förr, men jag hade velat se det i större omfattning. Ett mer komplicerat science-fiction/thriller-spel, med inte så relevant historia, där det gäller att vara observant på detaljer och inte kan göra framsteg fören den avgörande faktorn identifieras. Spelet ska helt enkelt kännas som en frustrerande tidsloop, precis som filmen.
 
Vilken film vill du se bli ett spel? 
| 6 november 2022 18:00 |