June är borta, kvar är Offred.
Åter fången hos familjen Waterford har hon tryckt ner sig själv mentalt. Hon är fast i rollen som tjänarinna – såväl fysiskt som psykiskt. Hennes välbefinnande förvärras när Nick gifts bort med en ung fru. June är nu helt ensam.
I kolonierna provoceras Emily av att Janine kan behålla sin tro trots att hon befinner sig på ett sådant hemskt ställe. Hela regimen är ju uppbyggd av människor som hävdar att de har Gud på sin sida? Om det nu finns en Gud, hur kan han tillåta de hemska handlingar som sker i Gilead?
Är det möjligt att ha tilltro till högre makter – en större plan – på sådana fruktansvärda platser som de fruktade straffkolonierna? Eller är det just i ett sådant mörker som människors behov av att tro, att placera sitt öde i någon annans händer, blir som starkast? Kanske är det rentav ett måste, för att orka gå vidare?
Vi får se hur en rabbin utan regimens vetskap viger två straffarbetande kvinnor, trots att den ena är svårt sjuk och dör kort därpå. Deras lesbiska kärlek är förbjuden i Gilead, men de andra kvinnorna i barackerna pyntar med blommor och firar. Det är en vacker stund i allt det fula. För den döende kvinnan blir det ett slags sista protesthandling. För de andra en strimma ljus i ett dammigt, giftigt, dunkelt helvete. En påminnelse om hur livet kunde se ut förut, och kanske en liten förhoppning om en annorlunda framtid?
I slutet av avsnittet får vi se hur också June återfår något slags gnista. En tro på en bättre framtid. Trots en massiv blödning har hon inte förlorat barnet som växer i henne.
”You're a tough one, aren't you?”, konstaterar hon.
Med sjukhusfilten gör hon ett litet tält där hon får vara ifred med det lilla livet som håller på att ta form.
”Lyssna på mig nu”, viskar hon. ”Jag kommer inte låta dig växa upp i det här stället.”
”Jag lovar.”
Bra, June! Don't let the bastards grind you down.
Ni har väl förresten inte missat det roliga klippet från när Amy Schumer var värd för ”Saturday Night Live” i lördags? I sketchen ”Handmaids in the City” blandas serierna ”Handmaid's Tale” och ”Sex and the City” ihop, med mycket underhållande – och smått skräckinjagande – resultat:
